Bytesstorlek

Hur stora byten tar era majsormar?

om du undrar hur stora byten du kan ge din orm så kan du titta på det grövsta området på ormen och gånga det med 2 då får du ett byte som är dubbelt så stort som det största området på din orm och den storleken är absolut inga problem för din orm att få ner.

Varierar, beroende på vad som blir över, min majssnok brukar få resterna som de andra ormarna inte vill ha då han äter det mesta och inte är i behov av så mycket mat. Ibland får han vuxna möss, ibland 70g råttor, ibland popcornmöss/pinkies. Som sagt, det varierar.

I övrigt med ormar brukar jag följa tumregeln att mata med byten lika stora som ormen är bred på det bredaste området (mitten).

Om vi pratar vuxen majsorm så får de hos mig 30-40 grams möss (ingen av dem tycker om råtta). Ibland får de två möss och ibland nöjer de sig med en.

Frågan om bytesstorlek får jag ganska ofta och det finns flera sätt att svara på den. En del ormar är kräsnare än andra och vill inte ta så stora bytesdjur som de egentligen skulle kunna. Då får man kanske välja att ge fler av det största ormen vill ta. En annan viktig faktor är att man som ormägare måste våga prova större byte.

Under åren har jag stött på många exempel där folk givit sin orm pinkies i flera år. Det är inte farligt att testa större byte, om ormen inte klarar det så spottar den ut, om den ens försöker ta något den inte klarar. Ormars andningsmynning är placerad längst fram i underkäken just för att den ska kunna ta tid på sig att svälja utan att riskera att kvävas.

En gång för sisådär 40 år sedan, innan jag hade riktig koll på det där med att inte ha flera ormar i samma terrarium och inte heller ormar med stor skillnad i storlek, hade jag en ettårig majsorm i samma terrarium som ett par riktigt stora vuxna. Den mindre brukade få 15-gramsmöss och de stora fick 75-gramsråttor och jag köpte sådana levande på Anticimex egen uppfödning i Solna. Jag klippte till dem med en käpp i skallen innan jag matade ormarna.

En dag när jag skulle mata mina stora majsormar med varsin 75-gramsråtta och lade in råttorna på en hylla på vardera sida i terrariet där ormarna brukade hämta maten, dök plötsligt den lille ettåringen upp och knyckte en av råttorna. Råttan var fortfarande varm, så ormen slog hela sin kropp runt den, fyra-fem varv. Sedan började ormen svälja. Det såg nästan löjligt ut. Efter kanske fem minuter var ormen förbi råttans öron, men vid frambenen tog det stopp. Ormen låg stilla så under kanske en minut, men så gapade den och skakade sig loss från råttan.

Det är intressant peter, för jag har varit med om en majsorm som gjorde precis tvärt om. Hon fick panik när hon insåg att hon inte kunde svälja bytet och började kasta sig vilt rundor, så jag fick hjälpa henne dra ut musen. De kan vara så olika. Mina kungspyton är precis som du säger dock, om det är ett större byte i fråga analyserar de noga innan de bestämmer sig för om det går att ta eller ej. Hursomhelst håller jag med om att vi nog är lite mesiga när vi väljer storlek, och i absolut värsta fall kan man hjälpa dem få ut det.

Jag hade en 65 lång boa som åt upp en 75 cm lång grön leguan. Svansen stack ut ur ormens mun ett par dagar. Jag hade dem ihop och det gick bra en vecka. Hade gärna sett det. Den var bra sto i alla fall.