Tillståndskrav för orm

De skriver att det är för att motverka den oro folk kan ha för ormar, vilket är larvigt enligt mig. Visst ska man respektera att folk kanske inte vill att man kör upp en snok inyllet på dom, men ska hela samhället anpassa sig för varenda fobi folk kan ha? Sålänge djuret bara är i mitt hem så kommer de som har fobi inte ens se djuret, och är det typ en majsorm så är den ju dessutom helt ofarlig. Varför ska man behöva ansöka om "licens" för att grannen kanske är rädd för en kungspyton? Ska man behöva ansöka om tillstånd för att ha guldfisk bara för att någon annan är rädd för pirayor med samma logik? Eller tillstånd för att ha en chihuahua för att någon i kommunen är hundrädd? Eller ska vi införa licens på att ha läsglasögon bara för att någon har fobi mot glajer? Och gärna att det kostar 1.000 - 2.000 kr per tillstånd, och att det krävs ett nytt tillstånd för varje glasögonpar.

Var går gränsen för vilka fobier som anses rimliga nog att för att införa regler som begränsar andra människors liv?

Min bild på frågan är att Sverige använder tillståndskrav i avskräckande syfte, i hopp om att det inte ska finnas ormar eller annat på adressen. Förmodligen på fobier med grund i oförståelse och okunskap.

Det som ofta speglas i media gör inte saken bättre då agendan verkar vara självklar på förhand. "Fear mongering" säljer fler nummer eller genererar fler klick.

Hypotetiskt tror jag ett nationellt licenssystem i stil med det som införts i den Australiska hobbyn, skulle vara bra för den svenska hobbyn. Kort förklarat är det ett Tier system R1-R5. Djur är grupperade efter div kriterier. Skäggagamer i R1 och Inlandstaipan i R5. Alla börjar på R1 och anvancerar efter tycke och smak utefter vilka djur de vill arbeta med. Vissa kriterier behöver uppfyllas dock. Licenser ansöka online och loggas hos staten. Försäljningen av djur får endast ske till andra med licens och även årets försäljning ska deklareras hos staten. 

Finns givetvis negativa aspekter kring detta, men jag skulle kunna ställa mig bakom en Europeisk variant av detta.

Mvh
Niklas

Skulle det i föras licens för enbart delar av djuren i hobbyn kan det lika gärna införas en licens för alla djuren i hobbyn. För de större varanerna, stora boor och pyton samt de mer potenta giftsnokarna och elapider så krävs det tex en R5 licens, vilket du enbart kan få genom att ha haft en tidigare licens, säg R3 licens under en viss bestämd tid, samt genomgår en visitation av någon myndighet för rummet som ska husera dessa djur. 

Ett sådant system sållar troligtvis ut en del av djuren som i annat fall hamnar i fel händer, eller köps på impuls etc. Tror också det hade hjälpt lite mot överflöd på marknaden eftersom hobbyn har kanske lite bättre känsla för tillgång och efterfrågan? 

Jag har svårt att se hur ett teoretiskt prov skulle se ut. Utveckla gärna.

En praktisk visitation för de högre licenserna hade varit lämpligt, det håller jag med om.

I det Australienska systemet måste man ha R1 licensen några år vill jag minnas (givetvis utan brott eller incidenter) innan man kan söka är en högre licens för mer avancerade djur. På de lägre nivåerna vet jag inte hur kontroller görs, men på den högsta nivån, R5, som krävs för alla elapider och större varaner så behöver man uppfylla en hel del kriterier, både på säkerhet och antal timmar med mentorer och hantering. Så, innan man lyckats komma till R5 så har man samlat på sig kunskap.

Men, inlednungsvis, vid R1, är det nog väldigt mycket FB gruppe, forum och YT som står för kunskapen, på gott och ont.