Skötsel Nya Kaledonien jättegecko

Nya Kaledonien jättegecko

Rhacodactylus leachianus
Vetenskapligt namn: Rhacodactylus leachianus
Svenskt namn: Nya Kaledonien jättegecko
Familj: Gekkonidae - (Geckoödlor)
Släkte: Rhacodactylus
Livslängd: 15-30+ år
Ursprung: Nya Kaledonien
Fullvuxen storlek: 30-45 cm
Föda: Nektar och insekter
Aktiv: Nattaktiv
Miljötyp: Trädlevande

Allmänt


(Foto: Ella Lundberg)

Nya Kaledoniens jättegecko (Rhacodactylus leachianus) är en av de största geckoarterna i världen.
Som namnet antyder så finns denna gecko i Nya kaledonien, en ögrupp som ligger nordost om Australien.
Flest lokaliteter av R.leachianus har hittats på ön Grande Terre, som är betydligt större än de övriga öarna och är även den enda ön med bergsområden.
På Pine island (Isle of pines) kan man hitta dess underart Rhacodactylus leachianus henkeli.

Trots dess storlek och kanske inte det bästa temperamentet är det en lättskött art då dess basföda kan bestå av CGD (Crested gecko diet), ett foder som ersätter deras naturliga kost och innehåller vitaminer och andra viktiga ämnen som de behöver. Mer om detta under “Föda”.

Tillgången på dessa geckoödlor i hobbyn varierar kraftigt, då det endast finns ett mindre antal på marknaden eftersom de inte längre exporteras från Nya Kaledonien.
Det är oftast enklast att hitta på de större mässorna utomlands då detta är ett djur som inte är alltför vanligt i Sverige i jämförelse med t.ex. Ögonfransgecko eller Leopardgecko.

Utseende och beteende


(Foto: Ella Lundberg)

Rhacodactylus leachianus har ett stort huvud och en bred, robust kropp.
Dess fullvuxna storlek brukar vanligtvis ligga mellan 35-45 cm (nos till svanstipp) och med en vikt mellan 210-300 g. Det finns dock individer som kan nå upp till 400 g.
Dess underart Rhacodactylus leachianus henkeli är en mindre variant vars totala kroppslängd brukar stanna runt 18-30 cm med en vikt på 115 till 250 g.

Basfärgen kan variera men det vanligaste är en mörkare grön-brun nyans. De har fläckar på kroppen som kan variera mellan vitt, rosa, lavendel eller lax.

Varianterna av utseende hos R.leachianus brukar beskrivas efter deras lokaliteter och därför används inte uttrycket morph när det kommer till denna art av gecko.

Lokaliteter som hittas på den större ön Grande Terre (GT, Mainland):
Poindimie, Mount Koghis, GT koghis troeger line, GT koghis friedel line, Yate, Mount Humboldt, Riviere Bleue.

Lokaliteter som hittas på de mindre öarna (Offshore):
Pine Island, Bayonnaise, Brosse, Moro, Nuu Ana, Nuu Ami, Duu Ana, Caanawa.

De lokaliteter som finns på de mindre öarna är oftast mindre än de djuren som ses på Grande Terre.

Temperament

Deras temperament varierar mycket mellan individer, men de brukar oftast vara vresiga och uppskattar (som de flesta andra reptiler) ej att hanteras.
Har du turen att se ditt djur under kvällen finns det en möjlighet att den morrar åt dig eller springer och gömmer sig.
Det finns individer som hugger mot allt som kommer nära och individer som inte verkar lägga någon uppmärksamhet till ägaren alls.

Undvik hantering om det inte är ett måste! Undviker du hantering av din reptil bidrar du till en högre livskvalité för ditt djur.


(Foto: Ella Lundberg)

Läten

Vid parning och eller sökande efter en partner kan hanen och ibland honan ge ifrån dig ett knorrande och kväkande läte som upprepas några gånger efter vartannat.

Ett visslande/kvittrande är ett tecken på att din ödla är stressad, dessa läten hörs även från Ögonfransgeckon.

Går de att hålla ihop?

Nej! Dessa arter kan vara väldigt aggressiva och det finns flera fall där en individ har haft ihjäl en annan. De bör hållas separat om det inte är ett avelspar.

OBS!

Något jag tycker är värt att nämna är att dessa ödlor inte är för dig som vill ha något fint att titta på dagtid eller en reptil som är aktiv då dessa ödlor sitter gömda under dagen.

Terrarium

Inredning


(Foto: Ella Lundberg)

De är som tidigare nämnt trädlevande, så du bör inreda mycket på höjden. De vill ha ett tätt inrett terrarium med mycket gömställen. I naturen lever de i håligheter i träd och det är något som kan vara bra att försöka efterlikna i terrariemiljö.

Det man måste tänka på när man inreder ett terrarium till denna art är att de är ganska tunga och inte så graciösa ödlor.

Stoppar du in en växt med tunna blad eller skör stjälk kommer din R.leachianus med största sannolikhet förstöra växten.

Ett tips är att använda stora korkbarksrör samt tåliga växter (gärna med tjocka grenar) om du inte väljer att använda plast/siden.

Se gärna till att det finns flera gömställen på olika nivåer i terrariet så att ödlan själv kan välja var i terrariet den vill gömma sig.

Bottensubstrat

Det fungerar bra med “plantation soil” eller ogödslad torv. För utseendets skull kan du även lägga ett lager med coco husk eller exempelvis ekblad utifrån.

Ljus

Dessa djur behöver inget speciellt ljus/värmekälla utöver rumstemperatur, men du bör ha någon lampa för att simulera en dygnsrytm. Dagstid ligger de gömda så de kommer i stort sett aldrig i kontakt med ljuset direkt.

Temperatur


(Foto: Ella Lundberg)

Dagtid: 21-26°C Det är vanligt att temperaturen sjunker ett par grader under natten.

Luftfuktighet

Spraya gärna terrariet morgon och kväll. Ödlorna dricker från blad och andra ytor så se till att du fuktar i samband med släckning så att det finns vätska för dem under natten när de kommer fram. Vill man så går det även att skaffa ett regnsystem med timer för att schemalägga när terrariet ska sprayas per automatik.

Dag: 60-75%
Natt: 70-80%

Terrariestorlek

Utifrån egen erfarenhet skulle jag säga att ett par/en individ av de mindre varianterna fungerar att husera i ett 60x45x90cm (LxBxH) medan ett par/en individ av de större lokaliteterna bör huseras i 90x45x90cm (LxBxH).

Enligt lag skall dessa mått följas av privatperson (L80 - Jordbruksverket)

Ödlans längd från nosspets till svansspets Minsta tillåtna yta Minsta yta per ödla vid grupphållning Minsta yta per könsmogen ödla vid grupphållning Minsta höjd Upp till 15 cm
0,06 m² 0,0075 m² 0,03 m² 0,25 m 16-20 cm 0,12 m²
0,015 m² 0,06 m² 0,35 m 21-30 cm 0,25 m² 0,03 m²
0,12 m² 0,5 m 31-40 cm 0,5 m² 0,06 m² 0,25 m²
0,7 m 41-50 cm 0,81 m² 0,15 m² 0,4 m² 0,9 m

Föda


(Foto: Christoffer Larsson)

I fångenskap äter R.leachianus en form av pulverdiet som blandas med vatten, det brukar kallas CGD som står för Crested gecko diet.

Detta foder är ett substitut till nektar och frukt, det finns många olika sorter att välja mellan och därför måste du se till att du väljer ett av de bättre på marknaden för att din ödla ska må bra. Pangea är något jag alltid rekommenderar, men Repashy fungerar det också. I pulvret finns många ämnen som de behöver för att överleva och motverka sjukdomar som MBD (Metabolic bone disease). Byt CGD varannan eller var tredje dag.

Insekter kan ges vid enstaka tillfällen, men inte som basföda. Du ser hellre att din gecko äter sin CGD än insekter. Om du vill ge insekter är mitt tips att inte ge mer än en gång/vecka om inte ödlan verkligen behöver gå upp i vikt. Pinkies kan även ges som komplement om din gecko behöver lägga på sig lite, men annars är det något man kan skippa.


(Foto: Christoffer Larsson)

Även om det bör finnas en vattenskål i terrariet så dricker ödlorna i regel inte från detta utan de dricker regndroppar från ytor såsom glas, bark eller växter. Det är därför viktigt att man inte glömmer bort att spraya dagligen (t.ex. med en blomspruta).

Jelly pots och barnmat som foder?

Även om det går att mata ödlorna med barnmat och diverse annat så verkar majoriteten av geckos som utfodras med detta få deformiteter och MBD senare i livet.

“Jelly pots” (kallas ibland för skalbaggsgelé) används i regel till skalbaggar men det finns även de som marknadsförs som foder till geckoödlor. De fungerar sällan bra och innehåller inte alls den näring som din ödla behöver.

Du bör därför aldrig utfodra din gecko med Jelly pots eller barnmat. Barnmat är visserligen i flesta fall billigare än CGD, men jag kan lova att räkningen från en veterinär kommer att kosta dig mer i pengar och samvete samt livet på din gecko.

Könsbestämning

Du kan se könet på din ödla mellan deras bakben lite över kloaken.
Hanar har en rad preanalporer mellan bakbenen medans honan saknar det.
Vid en adult ålder kan man tydligt se om geckon har två hemipenala bulor under kloaken.

Avel


(Foto: Ella Lundberg)

R.leachianus är avelsklar vid omkring 3 års ålder. Båda djuren bör ligga runt någorlunda samma vikt och väga minst 200g beroende på lokalitet.
Vid tecken på aggression måste du separera dem direkt!
Det kan ta ett tag innan honan accepterar hanen eller så parar de sig direkt.
De kan börja bråka efter några dagar så det är viktigt att du är uppmärksam.
Vissa avelspar kan fungera utmärkt att ha tillsammans i flera år, för att helt plötsligt en dag försöka ha ihjäl varandra.

Är de avelsklara brukar de vanligtvis komma igång med parning när temperaturen stiger under våren.
Det tar ungefär 1-2 månader för honan att lägga ägg efter att hon blivit dräktig.
De lägger 2 ägg åt gången ungefär 1-6 gånger under säsongen.

Äggen tas lämpligast ut ur terrariet för att inkuberas i en plastlåda med vermiculite eller annat fuktbevarande substrat i.
Bottensubstratet ska vara fuktigt men aldrig blött, sikta på en luftfuktighet på 60-80%.
Det fungerar att inkubera äggen i rumstemperatur. Vid en högre temperatur kläckts de fortare och chansen att du ska få hanar blir högre.
Äggen kläcks mellan 45-150 dagar.

Hållning av juveniler


(Foto: Ella Lundberg)

När äggen har kläckts kan du förvänta dig att ungen kommer ömsa första natten eller de närmaste dagarna efter att den krupit ur ägget.

Det fungerar utmärkt att hålla de nykläckta ödlorna i petboxar(eller andra plastlådor) inredda med korkbark, växter och gömställen. Några lager med hushållspapper. Disktrasor rekommenderas inte.
Nyckeln är luftfuktigheten och INTE ett genomvått substrat.

Du kan vänta med att erbjuda CGD det första dygnet. Det kan ta ett tag innan de kommer igång med maten, men det fungerar oftast till slut. Är du osäker på om din gecko äter kan du antingen leta efter avföring i terrariet eller blanda maten extra tjock så att du ser om den varit där och ätit.

När du är säker på att din juvenil regelbundet äter sin basföda kan du efter 1-2 månader erbjuda insekter någon enstaka gång i veckan. Tar den inte insekter behöver du inte oroa dig, det är inte något ovanligt.

När juvenilen har börjat komma upp över 30 gram kan du byta ut pappret i botten till ett annat substrat likt föräldradjurens.

Skötselråd skrivet av: Ella Lundberg
Senast uppdaterad: 2017-12-11 21:36
Skötselrådet har visats: 901 gånger

Vilka har denna art?

Det finns 13 medlemmar som äger denna art.
Logga in för att se vilka.

Skicka in skötselråd

Har du ett skötselråd du skrivit som du vill publicera på terrariedjur.se? Kontakta anders alternativt maila skötselrådet till