Allmänt

Den grönsvarta pilgiftsgrodan eller guldgrodan som den ibland kallas är en av världens mest morfologiskt varierande pilgiftsgrodor. Det är en relativt enkel art att hålla så länge man är väl förberedd och satsar på att skapa en optimal levnadsmiljö för djuren. I det vilda lever de i Centralamerikas regnskog runt Costa Rica och Panama.

Utseende och beteende

Dendrobates auratus betyder, grovt översatt från latin, "Gyllene pilgiftsgroda". Ett namn som kan kännas motsägelsefullt då de flesta individer man stöter på inom hobbyn är grönsvarta eller blåsvarta. Nominatexemplaren, det vill säga de individer som artens namngivning baserats på, hade dock antagligen en lite mer guldgul ton. Detta säger en del om mångfalden i utseenden hos denna art vilket i min mening gör den till ett mycket spännande och komplext djur att hålla i ett vackert inrett vivarium.

De är dagaktiva och rör sig främst på marknivån på jakt efter lämpliga byten. De trivs i en miljö med mycket detritus, alltså löv och annat material i nedbrytningsstadium. I naturen uppehåller de sig gärna i närheten av pölar och mindre bäckar där de hittar fuktiga mikroklimat. Denna art går att hålla i grupp.

Terrarium

Terrariet bör vara ordentligt tilltaget för en grupp pilgiftsgrodor, detta gör det också enklare att hålla ett stabilt klimat. Dessa pilgiftsgrodor kräver hög luftfuktighet och därför är det kritiskt att hitta rätt balans vad gäller ventilationen. För mycket ventilation kommer leda till uttorkning samtidigt som mögel lätt kan bildas vid för låg ventilation. Det bör regna i terrariet flera gånger per dag vilket lättast uppnås med hjälp av ett automatiskt regnsystem som styrs via timer. En dimmaskin kan även hjälpa till att öka luftfuktigheten samtidigt som det ger en stämningsfull och estetiskt tilltalande effekt i vivariumet.

Vivariumet kan utgöras av ett akvarium eller terrarium där rätt ventilationsmöjligheter skulle kunna anordnas. I botten bör man grunda med ett ordentligt lager lecakulor täckt med någon form av markväv som separerar bottenmaterialen åt. Över detta kan ett lager med kokosmull med fördel placeras vari levande växter kan planteras och frodas. Växterna hjälper även till med att öka luftfuktigheten samtidigt som de bidrar till nedbrytningen av avföring. Det rekommenderas att använda sig av exempelvis hoppstjärtar och tropiska gråsuggor i vivariumet för att hjälpa till med att bryta ned avföring och andra restprodukter i substratet.

I vivariumet bör även gömställen skapas med hjälp av förslagsvis korkbark eller konstgjorda grottor. En ordentlig vattenskål med friskt vatten bör alltid finnas tillgängligt.

Belysningen bör regleras via timer för att hålla en dygnsrytm på omkring 10-12 timmar dagsljus. De kräver inte uv-ljus utan det fungerar med exempelvis LED- lampor som inte avger någon egentlig värme. Pilgiftsgrodor är känsliga för överhettning och temperaturen bör ligga runt 22-26 grader Celsius.

Föda

De livnär sig på små invertebrater såsom bananflugor, bönbaggar, nykläckta syrsor, små tropiska gråsuggor mm. Foderdjuren bör pudras med vitaminer och kalk innan utfodring.

Pilgiftsgrodorna bör utfodras 3-5 gånger i veckan, detta är dock något som man får känna in och anpassa för de aktuella individer man håller för att se till att de har ett gott hull och ett överlag välmående beteende.

Könsbestämning

För den ovane kan det vara klurigt att visuellt könsbestämma pilgiftsgrodor. Honor tenderar dock att vara större samt ofta ha en mer böjd rygg än hanar. Hanar hos grodor tenderar även att något kraftigare tåspetsar för att underlätta amplexus, då hanen greppar tag i honans sidor för att hålla sig fast på hennes rygg vid befruktningen. Detta är dock något som kan variera i tydlighet beroende på säsong.

Avel

Pilgiftsgrodor fortplantar sig genom att lägga ägg. Hanen spelar för honan och han utför sedan amplexus på honan då han befruktar äggen externt. Äggen placeras på land, ofta på löv eller liknande. I terrariet kan de även placeras i grottor eller direkt på glasrutor. Äggen bör flyttas till exempelvis en petriskål där de sprayas för att hållas fuktiga. Petriskålen placeras sedan i en något tätslutande behållare där botten av denna täcks med vatten. Viktigt är att petriskålen i princip är fri från stående vatten då det kan påverka äggen negativt. Efter 14-21 dagar kommer äggen kläckas och ynglet behöver 1-2 dygn för att absorbera äggulan. I det vilda skulle föräldern nu flytta det kläckta ynglet till en vattensamling, ofta i en bromelias bladrosett, där den kan fortsätta att växa till sig. Vid artificiell kläckning behöver man dock manuellt flytta ynglet till en individuell vattenkopp med hjälp av exempelvis en liten sked. I varje behållare bör en bit av ett catappa löv placeras. Dessa löv släpper ämnen med antibakteriella egenskaper till vattnet. Man kan även placera exempelvis en bit javamossa som hjälper till med syresättning och upptagning av restprodukter från ynglet.

Vattennivån bör hållas låg till en början för att efter några dagar ökas i samband med första matningen. De kan matas med exempelvis ett yngelfoder för fiskar. Ynglen bör matas 2-3 gånger per vecka.

Vid ungefär 2 månader börjar bakbenen framträda. När alla fyra benen är synliga är det tid för att ge ynglet en chans att fullt metamorfera och kunna krypa upp på land. Detta kan göras genom att förse koppen med ett nätlock och helt enkelt luta den i exempelvis 45 graders lutning. Detta gör att ynglet kan ta sig upp ovan vattenlinjen. Denna sista tid kommer ynglet att absorbera svansen och den behöver då inte matas. Den unga grodan kommer att vistas i och ur vattnet till och från första tiden men när den spenderar majoriteten av tiden ovan ytan är det lämpligt att flytta den till en mindre plastbehållare med sphagnummossa som bottenmaterial. Lådan bör inredas med riklig mängd vissna löv där den lilla grodan kan gömma sig. Hoppstjärtar bör alltid finnas tillgängligt då de både håller rent samtidigt som grodan hela tiden har tillgång till mat. Några gånger per vecka behöver man mata med små bananflugor, pudrade med vitaminer och kalk. Här kan den nyuppstigna grodan hållas de första 2-4 månaderna innan den flyttar till större vivarium.