Ändringen av L80, Jan-25

Jag vill klargöra en sak. Alla de argument som förts fram emot att hålla herptiler, icke-domesticerade djur, nattlevande djur, amfibier, krokodildjur etc. kommer från olika organisationer som uppenbart vill förbjuda dessa djur. Det är organisationer som djurens rätt, djurskyddet Sverige, Sveriges lantbruksuniversitets vetenskapliga råd, och i viss mån även Jordbruksverket själva (i alla fall gällande krokodildjur). 

Om jag får generalisera, så är en röd tråd i dessa organisationer, att de anser att  man inte kan säkerställa god djurvälfärd hos ovan grupper med djur. Förenklat kan man säga att dessa organisationer säger att man inte kan ta hand om dessa djur på ett bra sätt i fångenskap. Och att man då enligt gällande lagstiftning kan förbjuda dem.  

Jag vill här klargöra att SHR väldigt tydligt, och på flera olika sätt, framfört att de inte håller med om dessa påståenden. SHR anser att man på ett fullgott sätt kan ta hand om dessa djur i fångenskap. SHR har anfört att de inte håller med om att det finns en juridisk grund för att förbjuda några arter/grupper herptiler. SHR har bemött alla argument med goda motargument. 

Nu avvaktar SHR remissen för att sen skicka in ett svar på den. SHR hoppas att det inte är med några förbud eller oskäliga regleringar mot hobbyn i den. SHR vet inget hur remissen kommer se ut, men de förbereder sig för att det kan bli ovälkomna förändringar. Om det inte blir det så är det givetvis att föredra, det är därför SHR engagerat sig redan innan remissen kommit ut. Jag tycker det är en bra strategi. Hellre vara förberedd, än att bara hoppas att det löser sig.  

MVH

Bra skrivet och helt riktigt. 

Som svar på tidigare argument, omkostnader och förslag gällande medlemskap i ( ideell) förening, vilka SHR och anknutna lokalföreningar är.

En ideell förening är som en gemenskap där människor går ihop för att göra något de brinner för, t.ex. skapa aktiviteter, dela kunskap eller driva frågor de tycker är viktiga. För att detta ska fungera behövs både planering och pengar eftersom en förening har verkliga utgifter. Här är en detaljerad genomgång:

Varför medlemsavgifter behövs

När man går med i en förening betalar man oftast en medlemsavgift. Dessa pengar används för att täcka de kostnader föreningen har. Några exempel på vanliga utgifter:

1. Lokalhyra: När föreningen träffas behövs ofta en plats att vara på. Det kan vara en möteslokal, en hyrd sal eller ett kafé som tar betalt för att man använder deras utrymme.

2. Material och marknadsföring: Föreningen kanske vill trycka broschyrer, flyers, skapa en webbplats eller köpa utrustning som behövs för aktiviteter. Även småsaker som papper, pennor och affischer kostar pengar.

3. Aktiviteter: Om föreningen bjuder in till resor, utflykter, workshops eller andra event kan det tillkomma kostnader för t.ex. inträdesbiljetter, transport (som buss eller tåg), och ibland mat eller dryck.

4. Försäkringar och avgifter: Många föreningar behöver försäkringar för sina aktiviteter (t.ex. om någon skadar sig) eller betala medlemskap i större organisationer de är anslutna till.

5. Representation: Om föreningen deltar i mässor, konferenser eller liknande behöver de ibland betala för en plats, material att visa upp och resekostnader.


Gratis medlemskap – varför det inte fungerar

Om medlemskapet vore gratis skulle föreningen få mycket svårare att betala för de saker som gör att den kan existera och fungera. Att låta varje medlem betala för sig vid varje aktivitet låter bra i teorin, men i praktiken skulle det skapa problem:

1. Planering blir svår: Föreningen kan inte planera aktiviteter i förväg om de inte vet om de har pengar att betala för lokalen eller aktiviteten.

2. Sämre gemenskap: Om alla betalar separat vid varje tillfälle kan det kännas mindre som en gemensam insats. En medlemsavgift gör att alla bidrar på samma sätt och känner sig lika viktiga.

3. Seriös representation: Föreningar som vill påverka eller representera sina medlemmar (t.ex. i politiska frågor eller samhällsfrågor) behöver kunna visa att deras medlemmar är engagerade. Om medlemskapet är gratis kan det liknas vid en namninsamling där folk skriver upp sig utan att vara aktiva. Att betala en avgift visar att man verkligen bryr sig.


Varför det är billigare att vara med i en förening än att stå utanför

Att gå med i en förening innebär att du delar kostnaderna för aktiviteter och resurser med andra medlemmar. Det gör att priset per person blir lägre än om du försökte göra samma sak ensam. Ett exempel:

• Om en grupp vill hyra en buss för en utflykt kostar det kanske 5 000 kr. Om 20 personer delar på den kostnaden betalar varje person bara 250 kr. Om du hyr bussen själv får du betala hela summan.

• Många föreningar förhandlar också fram rabatter eller subventioner för sina medlemmar. T.ex. kan föreningen få billigare inträde till museer eller evenemang, vilket gynnar alla som är medlemmar.


Vad innebär det att vara betalande medlem?

När du betalar en medlemsavgift investerar du i föreningen. Det innebär:

1. Påverkansmöjlighet: Som betalande medlem har du rätt att delta i föreningens årsmöten, välja styrelse och komma med förslag om vad föreningen ska göra. Dina idéer och din röst spelar roll.

2. Gemensamma resurser: Pengarna du och andra medlemmar betalar in används för att skapa aktiviteter och resurser som gynnar alla. Det kan vara allt från att ordna föreläsningar till att köpa utrustning.

3. Känsla av samhörighet: Genom att bidra med en medlemsavgift visar du att du är engagerad i föreningen, vilket skapar en starkare gemenskap och gör det lättare att genomföra saker tillsammans.


Slutligen – för personer på existensminimum

Att vara med i en förening är ett val. För personer som lever på existensminimum kanske medlemskap i en förening inte är en prioritet eftersom de fokuserar på grundläggande behov som mat och boende. Men föreningar begär inte heller att dessa personer ska vara medlemmar. Medlemsavgiften används för att driva verksamheten och är inte tänkt som en börda för någon.

Om en person på existensminimum ändå vill vara med, kan vissa föreningar erbjuda rabatter eller lösningar, t.ex. lägre avgifter eller möjlighet att bidra på andra sätt än med pengar, som volontärarbete.

Sammanfattning: Medlemsavgiften gör det möjligt för föreningen att existera, planera och erbjuda sina medlemmar något värdefullt. Det är billigare för en person att vara med i en förening och dela kostnaderna än att försöka göra samma saker ensam. Att vara medlem handlar också om att visa engagemang och gemenskap, vilket ger både inflytande och tillgång till aktiviteter som inte hade varit möjliga annars.

Mvh
NellyNiklas

Föreningen får inga bidrag.

Tyvärr är det väl ofta så man tycker att någon annan kan betala och att någon annan kan engagera sig.

Visst är det så att alla inte har råd med ett medlemskap för 25kr i månaden, men min gissning är att det oftare handlar om att man tycker att någon annan kan ta ansvar för hobbyn.

Föreningen får inga bidrag. Men föreningar kan ansöka om bidrag. Eller kunde om de inte har ändrat det. Och någon annan ska betala? Betala vad exakt? Detta fortsätt sägas, vad är det som kostar när en ny person ska skriva upp sig i föreningen? Vad är de kostnader som dyker upp per individ som finns i föreningen? Att angagera sig kostar inte pengar. Man kan angagera sig på andra sätt. Betalar man 25 kr i månaden? Står det nånstans att man kan delbetala det eller är det också så att man ska tänka sig att det blir 25 kr i månaden när man pröjsar 300 en månad för resten av året?

Vänligen läs resterande text och inlägg längre upp i flödet.


"Varför medlemsavgifter behövs

När man går med i en förening betalar man oftast en medlemsavgift. Dessa pengar används för att täcka de kostnader föreningen har. Några exempel på vanliga utgifter:

1. Lokalhyra: När föreningen träffas behövs ofta en plats att vara på. Det kan vara en möteslokal, en hyrd sal eller ett kafé som tar betalt för att man använder deras utrymme.

2. Material och marknadsföring: Föreningen kanske vill trycka broschyrer, flyers, skapa en webbplats eller köpa utrustning som behövs för aktiviteter. Även småsaker som papper, pennor och affischer kostar pengar.

3. Aktiviteter: Om föreningen bjuder in till resor, utflykter, workshops eller andra event kan det tillkomma kostnader för t.ex. inträdesbiljetter, transport (som buss eller tåg), och ibland mat eller dryck.

4. Försäkringar och avgifter: Många föreningar behöver försäkringar för sina aktiviteter (t.ex. om någon skadar sig) eller betala medlemskap i större organisationer de är anslutna till.

5. Representation: Om föreningen deltar i mässor, konferenser eller liknande behöver de ibland betala för en plats, material att visa upp och resekostnader."

 

6. Medlemstidning 

Tidning och aktiviteter (4) är de stora posterna.

Genom medlemskap och gåvor så har jag stöttat Djurskyddet Sveriges arbete, att hjälpa utsatta djur utan ett tryggt hem, under mer än ett decenium.

Informationen här att de aktivt agerar mot vår hobby fick mig att skicka dem ett mejl och fråga vilken deras inställning till hållande av herptiler och kryp är. Detta var deras svar:

"I Djurskyddet Sverige principprogram som du hittar här står detta om de djur du frågar om: Enbart djur som otvivelaktigt kan anpassa sig till ett liv i fångenskap ska få hållas av privatpersoner. Detta bör regleras genom införandet av en positiv lista, som listar de djur som är tillåtna att hållas av privatpersoner. Till exempel bör det kraftigt begränsas vilka reptil- och fågelarter som får hållas."

Så - i år och framöver får Djurskyddet Sverige klara sig utan mitt stöd. Deras sak är inte min.
2025 går medlemsavgiften till SHR istället.

Slut på meddelandet!

 

Finns ju både reptil och fågelarter som fortfarande existerar pga uppfödning i "fångenskap" 

Ni är mer än välkommen/välkomna! Är ni fler i familjen så kan de bli stödmedlemmar för 25kr/familjemedlem/år, om de önskar. Du hittar din lokala förening på shr-herp.se/

Mvh
Niklas

Förbjud hund,katt,gnagare och fiskar "Enbart djur som otvivelaktigt kan anpassa sig till ett liv i fångenskap ska få hållas av privatpersoner"