Skötsel Blodpyton

Blodpyton

Python brongersmai
Vetenskapligt namn: Python brongersmai
Svenskt namn: Blodpyton
Familj: Pythonidae (Pytonormar)
Släkte: Python
Livslängd: 20-45år
Ursprung: Sydöstra Asien
Fullvuxen storlek: 180-280cm
Föda: Gnagare & mindre däggdjur
Aktiv: Nattaktiv
Miljötyp: Regnskog och träskmarker

Allmänt


(Foto: Jonas Gavlen)

Blodpyton blir ofta förväxlad med två andra arter i släktet, men 2002 blev alla underarter egna arter. Dessa är Python curtus som har det svenska namnet Kortsvansad Sumatraspyton och Python bretitensteini med det svenska namnet Kortsvansat Borneopyton. Detta faktablad riktar sig uteslutande till Python brongersmai - Blodpyton.
P. brongersmais lever i vilt tillstånd över större delar av sydöstra Asien, från centrala och norra Sumatra, Malaysia och Thailand till Kambodja. Dom återfinns även på ett stort antal öar I området.

Blodpyton ska betraktas som en stor pytonart, även om det råder delade meningar i det. De är väldigt trevliga ormar att ha i terrarium för den som vill hålla stora pytonormar, även om de inte blir lika stora som Tigerpyton, Klippyton eller Nätpyton. En sak som verkligen får blodpyton att sticka ut bland sina pytonsläktingar är deras udda sätt att bajsa. Vuxna djur i fångenskap äter ungefär ett stort byte i månaden under vår, sommar och höst, men de gör sig endast av med avföring 1-3gånger/år, ibland upp till halva ormens storlek.

Utseende och beteende

Blodpyton är stora ormar, men inte särskilt långa om man jämför med andra pytonarter i samma viktklass. De blir könsmogna runt tre års ålder, vid en längd på runt 100 cm.

En vuxen hona på 200 cm väger ca 10-15 kg. De flesta blodpyton blir 170-180 cm, men betydligt större exemplar tillhör inte ovanligheterna i terrariesammanhang.
Deras beteende i terrarium är liknande andra stora pytonormar som tigerpyton och nätpyton, dock väldigt varierande från individ till individ. Det gäller alltså att vara på sin vakt då dessa ormar kan göra stor skada med deras bett.
Blodpyton kan visa stor variation i färg och mönster, många exemplar är vackert mönstrade över både rygg och sidor och kan vara väldigt färgstarka, ofta med nyanser av rött, orange, brunt, gult och svart. Magen är oftast ljust grå & tungan typiskt svart.
Deras tänder är relativt korta i jämförelse med andra pytonormar. I underkäken sitter ca.40 bakåtböjda tänder och I överkäken sitter ungefär dubbelt så många, ca.80st.

Terrarium


(Foto: Jonas Gavlen)

Blodpytons är tunga marklevande ormar som inte behöver klättermöjligheter, terrariet behöver därför inte ha mer höjd än 50cm vilket är minimimåttet, längd och djup är det viktiga då vuxna blodpyton behöver minst samma yta som andra pyton med samma vikt. Jag håller vuxna hanar i 160*60*60 och honor i terrarium som mäter 200*100*60 (Längd*bredd*höjd).
Något som är mycket viktigt när man håller blodpyton är luftfuktigheten i terrariet då deras naturliga habitat ibland består av träskmarker. Terrariet kan gärna vara immigt av kondens men samtidigt får inte bottenmaterialet ständigt vara fuktigt/blött då kan ormen lätt åka på sjukdomar som bukröta m.m.
Jag håller luftfuktigheten på 60-80% större delen av året, vid dvala sänker jag ett par procent. Badmöjligheter måste finnas i terrariet, där hela ormen får plats, då blodpytons är den pytonart som badar mest enligt mina erfarenheter, min största hona född 2004 ligger gärna i badet flera veckor i sträck. Jag har också märkt att blodpytons föredrar en något varmare miljö än andra marklevande pytonormar, jag har 29-35grader dagtid och 26-28grader nattetid.
De använder gärna en ”solplats” skapat med bottenvärme och jag använder värmeslingor till mina. (Jag har testat många olika värmelampor men ormarna verkar föredra platserna med värme underifrån). Som bottenmaterial finns många alternativ men några som fungerar bra är: Vitmossa, träflis, torv, täckbark och lättströ. Annan inredning kan bestå av större rötter, stenar, barkbitar och rör och givetvis växter, plast är att föredra då stora ormar gärna förstör allt vad levande växter heter.

Föda

Blodpytons äter gnagare i lämplig storlek, jag ger mina vuxna djur råttor, marsvin och kaniner. En blodpytons första måltid kan vara förvånande stor till skillnad mot andra ormjuveniler i samma storlek. Jag brukar servera en nästintill fullvuxen mus som första byte och oftast äter ungarna dött redan från start utan större bekymmer. När dom växer ökar man givetvis på bytesstorleken allteftersom. Det är alltid bättre att ge din blodpyton ett riktigt stort byte istället för flera mindre då det krävs mindre jobb av ormen att smälta endast ett men betyligt större foderdjur än flera mindre råttor exempelvis. Och som med flera andra arter ur släktet Python blir jag ofta förvånad hur stora bytesdjur som kan sväljas! Min största hona äter t.ex. gärna kaniner på 3-5kg. Om din orm inte är kräsen så är det absolut inte fel att någon gång ibland erbjuda den hönsfåglar eller griskultingar.

Könsbestämning

Som alla pytonormar har blodpytons klor på vardera sida om kloaken, klorna på vuxna hanar är större än på vuxna honor. Det kan finnas avvikelser så att jämföra klor är inget säkert sätt att bestämma kön på sin pytonorm. Som med de flesta andra pytonormar är honorna betydligt större som vuxna, både med sin längd men framförallt omfång och vikt. Det säkraste sättet att könsbestämma en blodpyton är genom sondering/palpering men se till att säkra huvudet på ormen då den lugnaste blodpyton kan bli ett riktigt monster! Avsikten med att undersöka ormens kloak är att avgöra om den har ”Hemipenis” eller inte vid svansbasen enkelt uttryckt.

Avel

För att lyckas avla på sina blodpytons krävs klimatändringar i terrariet, det är inte nödvändigt att skapa en exakt årlig klimatvariation från sydöstra Asien. Däremot är ändringar av den dagliga ljusmängden något som verkar viktigt för att äggen ska bli befruktade. Jag tänker nu beskriva lite kort hur jag dvalar mina blodpytons men det är inget facit även om det fungerar bra hemma hos mig. Under hösten matar jag något oftare än resten av året för att ormarna ska klara viloperioden och vara i bra skick för parning. I December börjar jag sänka ljustimmarna i terrarierna, för att sedan i Mars på samma vis öka mängden dagsljus vecka för vecka, dvalan pågar alltså Januari-Februari med 9tim dagsljus per dygn för att återgå till 15-16tim per dygn I slutet av Mars början på April. Jag sätter in hanen till honan i slutet av December och dom går ihop ända till Mars för att då leva åtskilda resten av året. Äggen läggs ofta i April och sker alltid nattetid och på morgonen ligger honan typiskt omslingrad runt äggen.


(Foto: Jonas Gavlen)

Äggen

Äggen är vita när dom läggs och som regel ihopklibbade med varandra, men 3-4 dagar före kläckning brukar äggklumpen börja falla isär och eventuella dåliga ägg kan plockas bort, det är dock inte nödvändigt. Miljön för blodpytonägg är lika för ägg från andra stora pytonarter, för att kläckas kräver dom hög luftfuktighet, men dom får inte ligga blött. Temperaturen ska ligga på 30-33grader och efter ca.65 dagar kläcks äggen, så fort ungen lämnat ägget bör man flytta över den till en ren plastlåda med värme, skydd, vatten, och hög luftfuktighet. Nykläckta ungar är 32-42cm långa och väger 80-100gram. Ungarna ömsar först 2-3månader efter kläckning men äter redan efter 2 veckor vilket är unikt inom pytonsläktet som blodpyton har gemensamt med Python curtus och Python breitensteini.

Slutord

Blodpytons är underbara ormar, men absolut inget för den som vill ha aktivitet i terrariet då dom gärna ligger still på samma plats i dagar, ibland veckor. Jag skulle även rekommendera folk som vill skaffa sig en blodpyton att ha några års erfarenhet av ormar bakom sig då detta är en stor orm med full kapacitet att skada en oerfaren herpetolog. Jag har genom åren stött på olika individer med väldigt varierande temperament. Mina blodpytons hemma är dock väldigt fogliga och lugna i temperamentet. Vid matning kan man dock tro att det är andra ormar, dom har en väldig matrespons och det är mycket kraft bakom attackerna mot bytesdjuren.

Skötselråd skrivet av: Jonas Gavlen
Senast uppdaterad: 2013-06-27 17:21
Skötselrådet har visats: 14027 gånger

Vilka har denna art?

Det finns 47 medlemmar som äger denna art.
Logga in för att se vilka.

Skicka in skötselråd

Har du ett skötselråd du skrivit som du vill publicera på terrariedjur.se? Kontakta anders alternativt maila skötselrådet till