Skötsel Ramulus artemis

Ramulus artemis

Ramulus artemis
Vetenskapligt namn: Ramulus artemis
Svenskt namn: -
Familj: Phasmatidae
Släkte: Ramulus
Livslängd: 2-3 år
Ursprung: Vietnam
Fullvuxen storlek: 8-13 cm
Föda: Blad från körsbär, salal (vaktelbär), ek, hallon, björnbär, ros, hassel
Aktiv: Nattaktiv
Miljötyp: Tätare skogar

Allmänt

Ramulus artemis är en mycket enkel vandrande pinne från de vietnamesiska skogarna.
Den passar perfekt som nybörjarpinne eftersom den är väldigt lättskött och inte lika känslig som andra arter. Den beskrevs första gången av John Obadiah Westwood 1859.

Utseende och beteende

Denna pinne ser ut som den typiska bilden av hur en vandrande pinne ska se ut med sin avlånga, smala kropp, långa ben och sin färg som skiftar i grönt och brunt beroende på vilket område den kommer ifrån. Honorna blir runt 8-10 cm och kännetecknas av att den har mycket korta antenner medan hanarna blir 10-13 cm och är tunnare än honorna. Hanarna är dock väldigt ovanliga i fångenskap.

Denna art är sällan aktiv under dagtid och man ser dem oftast tätt tryckta till en pinne eller löv för att kamouflera sig. När de blir rädda stelnar de till och rör sig inte. Om de däremot känner sig direkt hotade kommer de att börja fäktas med frambenen väldigt intensivt.

Terrarium


(Foto: Fanny Classon)

I och med att detta är en trädlevande art bör man ha ett högt terrarium med bra klättermöjligheter, gärna flera kvistar där de lätt kan klättra. Dessa pinnar är inte temperaturkänsliga och klarar sig bra i vanlig rumstemperatur.

De är på marken enbart när de skall lägga sina ägg och resterande tid håller de sig på högre höjder. Som bottensubstrat kan man därför använda många olika alternativ, exempelvis “Plantation soil” (kokoshumus) som fungerar bra för pinnarna att lägga sina ägg i. I och med att deras avföring ramlar ned i substratet bör man byta bottenmaterialet med ungefär ett halvårs mellanrum.

Pinnarna ska inte ha någon vattenskål eller vattendel då de lätt drunknar om man använder det till dem. De får i sig vätskan från blad och grenar och det är därför viktigt att spraya vatten till dem dagligen.

Föda

Ramulus artemis äter bland annat blad från körsbär, vaktelbär (salal), ek, hallon, ros, björnbär och hassel. Under sommartid fungerar det utmärkt att ta in kvistar från naturen och ge dem, men man ska dock vara noga med att skölja av kvistarna så att man inte får med ovälkomna gäster in i terrariet.

Under vintertid kan man köpa salal och roskvistar från de flesta florister och även då ska man vara noga med att skölja av kvistarna då dessa kan vara besprutade. Kvistarna får inte stå i öppet vatten då pinnarna lätt ramlar ner och drunknar. Ett enkelt sätt att förhindra detta är att ha gladpack över ett glas och sticka ner kvisten i det.

Könsbestämning

Honor blir cirka 8-10 cm och är mindre än hanarna samt har mycket mindre antenner. Hanar blir lite större: 10-13 cm, men är tunnare än honorna. I fångenskap består nästan alla Ramulus artemis av honor då det är mycket ovanligt att träffa på hanar i fångenskap.

Avel

Ramulus artemis blir könsmogen först vid fyra månader. I naturen befruktar hanen honan genom att klämma sig fast på honans rygg under ett längre tag. Det är osäkert om hur länge honan är dräktig. Äggen är små, platta och fröliknande med en brun färg och läggs direkt på marken och kläcks sedan efter två månader. Via denna parning kan det kläckas fram både honor och hanar.

I fångenskap däremot finns enbart honor som är partenogena, vilket betyder att de lägger ägg som kläcks utan att de befruktas av en hane. Även dessa ägg kläcks efter cirka två månader. Denna fortplantningsmetod producerar enbart honor.

En individ i utveckling mellan ägg och fullt utvecklad (imago), kallas för nymf. Nymferna är små och ljusa, nästintill genomskinliga. De är väldigt ömtåliga och förlorar lätt benen vid hantering. Lyckligtvis växer förlorade kroppsdelar tillbaka inom några veckor, men man bör vara väldigt försiktig vid hantering.

Skötselråd skrivet av: Fanny Classon
Senast uppdaterad: 2014-03-17 15:27
Skötselrådet har visats: 8763 gånger

Vilka har denna art?

Det finns 11 medlemmar som äger denna art.
Logga in för att se vilka.

Skicka in skötselråd

Har du ett skötselråd du skrivit som du vill publicera på terrariedjur.se? Kontakta anders alternativt maila skötselrådet till