Skötsel Afrikansk jättetusenfoting

Afrikansk jättetusenfoting

Archispirostreptus gigas
Vetenskapligt namn: Archispirostreptus gigas
Svenskt namn: Afrikansk jättetusenfoting
Familj: Spirostreptidae
Släkte: Archispirostreptus
Livslängd: 5-10 år
Ursprung: Östra Afrika
Fullvuxen storlek: ca 25-35 cm
Föda: Växtätare/allätare
Aktiv: Nattaktiv
Miljötyp: Marklevande

Allmänt

Archispirostreptus gigas är en av de största tusenfotingarna. Det är en mycket vacker och relativt tålig art som är ett bra val om man aldrig haft en tusenfoting tidigare.
De flesta A. gigas blir mycket handtama om man hanterar dem varsamt och ofta.

Utseende och beteende


(Foto: Anna Jansson)

Ungarna är mörkbruna med svagt rödrosa ben, vid 2-3 års ålder (ca 10-14cm) mörknar de och blir svarta med klarare röda ben. De växer långsamt.

Mycket av sin tid spenderar de under jord och gräver små grottor som de ömsar eller sover i. De är ganska ljusskygga men kommer upp på kvällen, speciellt när det är matdags.
Man ska helst aldrig gräva upp sina tusenfotingar, ligger de och ömsar när du gräver upp dem kan de vara så mjuka efter ömsningen att du kan krossa dem. Så om din tusenfoting inte har visat sig på någon vecka kan det betyda att den ligger och ömsar. Det kan ta flera veckor innan den visar sig igen. Själva ömset hittar man oftast inte då tusenfotingen äter det direkt efter ömsningen.

Som alla andra tusenfotingar rullar A.gigas ihop sig för att skydda sig och utsöndrar även ibland ett illaluktande sekret när den blir väldigt rädd. Detta är en gul vätska som man ska undvika att få i ögon och mun. Vid kontakt med huden ska man skölja bort det direkt. Låter man det vara får man märken från sekret som liknar blåmärken och kan bestå i flera dagar. Vissa arter är giftigare än andra och många har ju skarpa färger just för att varna att de är giftiga. Med A. gigas är det iallafall inte farligt om man skulle råka få lite på handen någon enstaka gång, så länge man sköljer bort det.

Terrarium

Terrarium eller plastback som är ca 40x60 cm i botten och bör vara minst 30-40 cm hög. Man kan hålla de ensamma eller i grupp. De vill ha 10-20 cm med bottensubstrat att gräva i, personligen föredrar jag att använda torv som jag köper i block på Plantagen. Vissa använder kokosmull som finns i block i de flesta djuraffärer med reptiltillbehör. Man kan även blanda i lite sand i bottensubstratet. Anledningen till att man inte ska använda vanlig planteringsjord eller liknande jord beror på att den ofta innehåller gödsel och gödning vilket inte är bra för dem. De äter ju av bottensubstratet så därför ska man vara noga med att inte välja fel. Ovanpå bottensubstratet ska man strö döda löv och kanske någon gren/trädbit från bok, ek eller ett fruktträd. Barrträd bör undvikas. Vissa väljer att blanda bottensubstratet med löven, vilket även det fungerar utmärkt.

Vill man så kan man även inreda med lite mossa och lite gömställen.
De vill ha hög luftfuktighet så man måste se till att hålla bottensubstratet fuktigt och ändå ha ventilation så att mögel inte har så lätt för att bildas.
Bottensubstratet bör bytas ut lite då och då, däremot om man väntar ungar så bör man vänta med att byta ut det då äggen/ungarna kan vara mycket svåra att få syn på.
A. gigas trivs som lägst i rumstemperatur (22°C) men man bör inte låta temperaturen stiga över 30°C. Någonstans runt 24-26 är rekommenderat.

Föda


(Foto: Anna Jansson)

De äter huvudsakligen grönsaker, frukt och sallad. För att de ska få i sig tillräckligt med vätska kan man ge dem gurka, melon eller päron. För att kunna bilda sitt skal behöver de även kalcium, vilket bland annat finns i maskrosblad och bladspenat. Man kan ha maskros i kruka på vintern för att de ska kunna få färska maskrosblad året runt. Får de inte i sig tillräckligt med kalcium med kosten kan man pudra deras mat med vitaminpuder till reptiler som innehåller kalcium. Detta brukar jag ge dem för säkerhets skull så att jag är helt säker på att de utvecklas som de ska. För att de ska få i sig proteiner kan man ge dem lite katt-/hundmat eller fiskfoderflingor. För övrigt brukar de även uppskatta svamp som till exempel champinjoner.
Prova dig fram och se vad de gillar i matväg. Var bara noga med att skölja av och gärna ta bort skal från frukt och grönt för att bli av med eventuella bekämpningsmedel.

Könsbestämning


(Foto: Anna Jansson)

Liksom med de flesta andra tusenfotingarter könsbestämmer man A. gigas genom att kolla på magen, nära huvudet. På en hane är segmentet efter 6 benpar från huvudet tomt (gonopoderna sitter altså på 7e segmentet), medans en hona inte har något mellanrum utan bara en massa ben.
Väldigt unga tusenfotingar går inte att könsbestämma.

Avel

Om man har könsmogna individer av båda könen är chansen rätt stor att de parar sig och lägger ägg. Vid parningen ringlar de sig runt varandra och hanen skickar över ett spermiepaket via gonopoderna över till honan. Sedan lägger honan äggen, oftast under jorden där ungarna stannar ett tag. Efter en tid börjar ungarna visa sig ovanför jord också.
Har du problem med att tusenfotingarna inte parar sig eller att ungarna inte överlever beror det oftast på att miljön inte är rätt.

Skötselråd skrivet av: Anna
Senast uppdaterad: 2013-03-28 19:33
Skötselrådet har visats: 13434 gånger

Vilka har denna art?

Det finns 39 medlemmar som äger denna art.
Logga in för att se vilka.

Skicka in skötselråd

Har du ett skötselråd du skrivit som du vill publicera på terrariedjur.se? Kontakta anders alternativt maila skötselrådet till