Skötsel Skäggagam

Skäggagam

Pogona vitticeps
Vetenskapligt namn: Pogona vitticeps
Svenskt namn: Skäggagam
Familj: Agamidae
Släkte: Pogona
Livslängd: Upp till 15 år
Ursprung: Australien
Fullvuxen storlek: 40-55cm
Föda: Allätare
Aktiv: Dagaktiv
Miljötyp: Marklevande

Allmänt

Skäggagamen är en dagaktiv ödla som härstammar från buskstäpper och skogar i centrala Australien. Skäggagamen är en av dom populäraste ödlorna i fångenskap och brukar rekommenderas för nybörjare. Det är en lugn och stabil art som lätt blir hanterbar och som är nyfiken på sin omgivning (detta innebär dock inte att den ska springa runt lös i lägenheten). Den är huvudsakligen marklevande men den klättrar gärna både i träd och på sten.

Det finns totalt sju olika arter av skäggagam men bara den vanliga(Pogona vitticeps) och dvärgskäggsgamen(Pogona henrylawsoni), är vanliga i den svenska marknaden. Detta skötselråd är bara ämnat för vanlig skäggagam.

Utseende och beteende

Skäggagamens kropp är täckt att spetsiga fjäll och den har taggar som går längst med huvudet och ner över kroppen. Dess färg varierar beroende på vart i Australien den härstammar ifrån och kan variera mellan grå-, röd- och gulaktig ton. Idag finns det genom selektiv avel en lång rad olika skarpa färgvariationer, så kallade morpher, som inte existerar i det vilda. Skäggagamen har också en förmåga att ändra sin egen färg från mörkt till ljust efter humör eller för att reglera kroppstemperaturen.

Kroppspråk


(Bild: Alexandra Löwendahl)
Skäggagamen har ett fascinerande kroppsspråk med olika gester.

Veva med armen:
Ödlan står stilla och vevar långsamt med ena armen, den kan även vinka lite med handen. Det är även vanligt att den byter arm när den har vevat klart med den första. Detta är ett tecken på undergivenhet och att skäggagamen vill bli lämnad ifred. Skäggagamer vevar oftast mot en större skäggagamer och honor kan veva åt en hane när dom inte vill para sig.

Nicka med huvudet:
Ödlan gör snabba nickningar med huvudet, vanligtvis med skägget utblåst. Detta är ett tecken på dominans eller upphetsning. Det är vanligast att hanar nickar men honorna kan också göra det under t ex parningssäsong. Nickandet används för att bestämma rang och lägre stående skäggagamer kan börja veva med armen inför denna gest.

Visa skägget:
Ödlan blåser upp sitt skägg så att taggarna sticker ut och hela hakan svartnar. Detta är ett tecken på aggression eller upphetsning. Skäggagamerna blåser upp skägget och gör sig stora för att se otäcka ut och skrämma bort faror i sin omgivning. Är skäggagamen riktigt arg kan den även gapa. Hanar kan också blåsa upp skägget för att imponera på honor.

Böjd svans:
Ödlan håller svansen i vädret i en böjd båge. Detta är ett tecken på uppmärksamhet eller upphetsning när den t ex jagar eller är på upptäcktsfärd.

Blir platt:
Ödlan plattar ut kroppen och blir bredare. Detta gör den för att kunna ta åt sig mer värme eller för att synas sämre.

Brumering/dvalning

Under vintern brumerar skäggagamen, en slags vintervila. Den blir slö, tappar aptiten och gräver ner sig. Brumeringen kan pågå allt ifrån några veckor upp till flera månader. Det är individuellt huruvida lätt en skäggagam i fångenskaps börjar brumera eller om den kan behöva hjälp att stimulera årstider i terrariumet. Det gör man genom att successivt korta ner antalet ljustimmar per dag tills man når den önskade vintertiden.

Det är viktigt att skäggagamen inte har någon föda kvar i magen då den brumerar. Innan planerad vintervila bör man dra ner på maten tills dess att den inte får någon alls. Sen klarar den sig utan mat ända fram tills den vaknar upp igen.

Ifall skäggagamen inte är vid god hälsa bör den inte brumera.

Terrarium

Det minsta tillåtna måttet för en normalstor adult skäggagam är en bottenyta på 0,9 m² och 0,5 meters höjd. Om skäggagamen blir längre än 51 cm är det ännu större mått som gäller. Tänk dock på att detta enbart är minimimått och att skäggagamen mår bättre av att få mer utrymme. Även fast skäggagamen räknas som en marklevande ödla så spenderar dom mycket tid åt att klättra så erbjud den gärna ett högre terrarium på omkring 0,8 - 0,9 m.

Klimat

Temperaturen ska vara 25-27°C på den svala sidan och 30°C på den varma. Solplatsen ska ligga runt 37,5-39°C. Luftfuktigheten ska ligga runt 30-50%.

Antal soltimmar bör under sommaren ligga på 15 timmar, under vår och höst 12 timmar och under vintern 10 timmar.

Bottensubstrat

Där skäggagamen lever i det vilda består marken av hård packad lera och sand, något som är svårt att imitera i ett terrarium. Vanlig sand är alldeles för lös och reptilmatta eller kakel som underlag är visserligen hårt men ger ingen grävmöjlighet. Personligen så tycker jag det bästa underlaget är en blandning mellan sand och jord (omkring 50/50). Detta blir ganska hårt samtidigt som det är grävbart.

Inredning


(Bild: Alexandra Löwendahl)
Stenar, barkbitar och tjocka grenar är uppskattade att klättra på och att gömma sig under. Var inte rädd för att utnyttja höjden bara inte grenarna blir för vertikala. Har du möjlighet så är det både snyggt och praktiskt med en låtsas bergsbakgrund med olika klipphyllor. Hyllor av trä går också att använda.

Skäggagamen ska alltid ha tillgång till färskt vatten i en mängd så den kan blötlägga sig. Den bör ha minst två gömställen, en på den varma sidan och en på den kalla.

Växter kan med fördel användas i terrariumet. Några ogifta växter som brukar tåla klimatet är t ex olika sukulenter (utan taggar), svärmorstunga, hela dracenasläktet, fikusar och yuccapalm.

Belysning

Det är mycket mörkare i ett rum än i det är i soliga Australien och ofta har folk för dåligt med ljus till sina ödlor. Ljuset är viktigt för deras välbefinnande och påverkar hur dom uppfattar omgivningen. Ett billigt och enkelt sätt att lysa upp terrariumet är att använda vanliga daglysrör. Rören bör ligga på 6 500 kelvin eftersom det är nära solens såkallade färgtemperatur. Daglysrören kan användas tills dess att dom inte lyser längre.

Det är livsviktigt att skäggagamen får tillgång till till både UVA och UVB ljus. Idag finns det två olika metoder man kan använda sig av, antingen den klassiska med vanliga uv-lysrör (se till en att välja en sort som ger ifrån sig både uva och uvb) eller så använder man sig av den nyare uv/värmelampan. Det är en lampa som ger ifrån sig både uv och värme i ett. Den är menad att användas till solpatsen och ser ut som en stor glödlampa. Den ger även ifrån sig mer uv än rören.

Oavsett vilken uv lampa du använder så bör lampan bytas ut två gånger per år även fast lampan fortfarande lyser. Uv-ljuset avtar och försvinner snabbare än vad det synliga ljuset gör.

Använder man sig av uv-lysrören ska dessa sitta 30-40 cm från skäggagamens solplats. Använd helst ett rör som ger ifrån sig 8% uvb. Några exempel på bra uv-lysrör är Repti-Sun 8.0 (Zoo med) och Repti-Glo 8.0 (Exo terra).

Uv-lysrören måste kombineras ihop med värmelampor för att terrariumet ska bli tillräckligt varmt. Värmelampornas enda syfte är att ge ifrån sig just värme, vanliga glödlampor eller halogenlampor fungerar bra.

Använder man istället den nya uv/värmelampan som solplats räcker den som enda uv-källa och eftersom den även ger ifrån sig värme behövs färre värmekällor eller inga alls. Därför tycker jag att denna metod är den lättaste. Lampan skruvas fast i en speciell reflektor eller lamphållare som t ex Exo-terras Glow Light eller Wire Light och hängs inuti terrariumet eller placeras ovanpå taket ifall det är nättak.

Dom bästa uv/värmelamporna är Megaray och Powersun (Zoo Med) men dom kan vara svårara att få tag på och kan behöva beställas. Ett vanligare märke är Solar Glo (Exo terra) men den har varierande kvalité. Tänk på att ödlan inte får vara för nära lampan. Fabrikaten har olika säkerhetsavstånd, läs noga på förpackningen innan du placerar lampan i terrariumet.

Föda


(Foto: Alexandra Löwendahl)
Skäggagamen är allätare. Födan består av olika insekter, grönsaker, en del frukt och i enstaka fall smågnagare. Som unga äter skäggagamer nästan bara animalisk men i vuxen ålder äter dom 60-70% vegetabilisk föda.

Foderdjur

Olika insekter som t ex kackerlackor, syrsor, gräshoppor och Zophobas. Mjölmask kan ges som godis ibland och magra eller gravida individer kan matas med musungar (pinkie) vilka är väldigt feta.

Unga skäggagamer (upp till sju månader) bör få insekter tre gånger om dagen. Vid varje tillfälle ska dom få äta så mycket dom vill under 15 min. Mata aldrig en ung skäggagam med mat som är större än avståendet mellan dess ögon.

Vuxna skäggagamer behöver inte alls lika mycket insekter, det räcker med några gånger i veckan. Det är svårt att ange någon exakt mängd eftersom alla skäggagamer är olika, det handlar om att hitta en bra balans där ödlan vare sig är tjock eller för smal.

Frukt och grönt

Skäggagamen ska alltid ha tillgång till en fräsch sallad. Lägg salladen i en skål och för att undvika att maten ska hamna i substratet så placeras skålen på en klippavsats, på en sten, platta eller liknande. Ifall det fastnar substrat i maten och skäggagamen äter detta kan det leda till förstoppning.

Salladen bör bestå av två tredjedelar blad/växter (t ex machésallad, maskrosor och endive) och resten någon annan grönsak (t ex morot, squash och pumpa). Frukt och bär kan blandas i salladen en gång i veckan.

Hacka salladen i små bitar. Hårda grönsaker bör strimlas. Variera så mycket som möjligt. Under sommaren finns det mycket godsaker ute som du kan plocka. Se bara till att inte plocka i närheten av en väg.

Kan ges ofta: Endive, escarolesallad, machésallad, ruccolasallad, senapsblad, haricots verts, squash, pumpa, palsternacka, sparris, blekselleri.

Kan ges ibland: Morot, savoykål, vitkål, romansallad, grönkål, alfalfa, basilika, selleri, koriander, kålrabbi, radicchiosallad, rädisa.

Kan ges sällan: Brysselkål, kålrot, broccoli, salladskål, majs, persilja, ärtor.

Frukt och bär: Äpple, päron, ananas, blåbär, körsbär, vindruvor, mango, papaya, jordgubbar, banan, hallon.

Plocka ute: Maskros, klöver, groblad, vitplister, rödplister, kirskål, sommarfibbla, kålmolke, vicker, kärringtand, snårvinda, krusskräppa, åkervinda.

Blommor att ha hemma: Hibiskus (blommor och blad). rosor (blommor och blad)

Tillskott

Kalk är viktigt för att skäggagamer ska hålla sig friska och krya. Multivitamin bör också ges.

Unga skäggagamer: Kalka insekterna varje dag. Riktigt små skäggagamer (upp till fyra månader) bör få multivitamin varannan dag. Efter det räcker det med två gånger i veckan så länge som den fortfarande växer.

Vuxna skäggagamer: Kalka insekterna vid varje matning, Ge multivitamin en gång i veckan eller varannan. Gravida skäggagamen kan få multivitamin två gånger i veckan.

Könsbestämning


(Bild: Alexandra Löwendahl)
Det kan vara lite svårt att könsbestämma skäggagamer.
Det bästa sättet är helt enkelt att ta en titt där nere. På undersidan av svansen, precis ovanför kloaköppningen, ska man titta efter bulor.
Har skäggagamen bara en bula i mitten är det en hona. Har skäggagamen istället två bulor på vardera sida är det en hane. Dom två bulorna är hanens hemipenis.

Andra sätt att avgöra kön är att hanarna oftast har bredare huvud och svansrot än honorna samt har mer markanta porer på undersidan av bakbenen.

Avel

Skäggagamer förökar sig lätt i fångenskap. Dom blir könsmogna vid 7-12 månaders ålder men honan bör vara minst 18 månader innan hon parar sig. Parningsperioden pågår under vår och sommar.
Honan lägger ägg 2-5 veckor efter parningen. Hon kan lagra sperma och lägga flera kullar efter varandra. Varje kull kan bestå av 6-30 ägg. Det tar 55-80 dagar för äggen att kläckas.
Skötselråd skrivet av: Alexandra Löwendahl
Senast uppdaterad: 2011-08-03 13:06
Skötselrådet har visats: 168898 gånger

Vilka har denna art?

Det finns 1169 medlemmar som äger denna art.
Logga in för att se vilka.

Skicka in skötselråd

Har du ett skötselråd du skrivit som du vill publicera på terrariedjur.se? Kontakta anders alternativt maila skötselrådet till