Skötsel Halsbandsleguan

Halsbandsleguan

Crotaphytus collaris
Vetenskapligt namn: Crotaphytus collaris
Svenskt namn: Halsbandsleguan
Familj: Crotaphytidae
Släkte: Crotaphytus
Livslängd: 10 år
Ursprung: Mellersta USA och norra Mexiko
Fullvuxen storlek: 30-35cm
Föda: Allätare
Aktiv: Dagaktiv
Miljötyp: Marklevande

Allmänt

Halsbandsleguanen är en relativt lättskött och dagaktiv ödla som ursprungligen kommer ifrån mellersta USA och delar av norra Mexiko. Det finns ett flertal arter i släktet Crotaphytus men det är den östliga halsbandsleguanen som det här skötselrådet riktar sig till då det är den mest vanligast förekommande arten i hobbyn.

Utseende och beteende


Halsbandsleguanen är en relativt liten ödla på runt 30 cm. Nästan två tredjedelar av ödlans längd utgörs av svansen. De har kraftiga bakben för att kunna springa och hoppa medan frambenen är betydligt midre. En intressant del av halsbandsleguanens beteende är att de springer på bakbenen. Förutsatt att de har tillräckligt med utrymme så kan man även se detta i terrariet.

Halsbandsleguaner har oftast en väldigt tydlig könsdimorfism. Honorna är oftast gråa med vita prickar och fläckar utspridda på kroppen. Hanarna är oftast blåa eller gröna istället för den gråa färgen. Båda könen har tydliga karaktäristiska svarta band runt halsen som har gett arten dess namn.

Halsbandsleguanen är en väldigt livlig och nyfiken ödla som man kan få handtam väldigt lätt. Ödlan lär sig snabbt att ta mat från handen och många individer hoppar gärna upp en snabb stund på handen när man håller på i terrariet. Vill man däremot ha en lätt hanterbar ödla så ska man inte skaffa en halsbandsleguan, de är helt enkelt för livliga för att kunna vara stilla längre stunder.

Terrarium

Trots halsbandsleguanens lilla storlek så kräver den ett stort terrarium då den är aktiv och rör sig mycket. Minst 0,64kvm men desto större desto bättre. Även om halsbandsleguanen är marklevande så nyttjar den gärna hela terrariet även på höjden. Genom att ha en bakgrund med hyllor på, och/eller korkbarkbitar lutade mot sidorna på terrariet så underlättar man detta.

Som bottenmaterial kan man ha sand eller en jord och sand-blandning.
Håll hela tiden koll på halsbandsleguanens ögon. Fastnar det partiklar i ögat som ödlan inte kan få bort finns det en stor risk för en allvarlig infektion.

Ljus och värme

Halsbandsleguaner är riktiga soldyrkare, de älskar både ljus och värme. Använd därför en stark lampa, gärna en kombinerad UV och värmelampa. Solplatsen ska vara ungefär 43 °C medan den kalla sidan av terrariet ska vara runt rumstemperatur. Ha också gärna solplatsen lite högre upp i terrariet. Halsbandsleguanerna brukar gilla att kunna sitta högt och hålla koll på omgivningen.

Hålla flera tillsammans

Det är oftast helt oproblematiskt att hålla halsbandsleguaner tillsammans. Antingen ett par eller en hane flera honor. Som de flesta ödlearter så är halsbandsleguanhanarna aggressiva mot varandra. Alla ödlor är egna individer och behöver inte gå ihop med varandra trots att de är av olika kön, så håll alltid ett öga på dem om du har fler ödlor i samma terrarium.

Föda

Halsbandsleguanens kost består huvudsakligen av insekter som syrsor och kackerlackor. Mjölmask och zophobas kan ges då och då. Tänk bara på att ödlan måste vara stor för att kunna äta fullvuxna zophobaslarver. På somrarna kan man ge vildfångade insekter. Det är perfekt för att kunna variera kosten. Flygande eller snabba insekter uppskattas väldigt mycket eftersom de flesta halsbandsleguaner gärna jagar maten. Se bara till att du matar med ogiftiga djur och plocka insekter en bit från vägarna.
Vissa halsbandsleguaner uppskattar även grönsaker som ruccola, rivna morötter eller frukter som bl.a mango.

Könsbestämning

Till skillnad från hos de flesta ödlor så har hanarna bland halsbandsleguanerna hemipenisbulor som är obetydligt utbuktande. Att försöka könsbestämma med hjälp av de könsdimorfistiska dragen är ett osäkert sätt att göra det på eftersom det finns honor som är mer blå i färgen och hanar som är lika gråa som honorna. Både hanar och honor har tydliga femoralporer som synns tydligt i en båge på insidan av bakbenen men hanarnas är betydligt större. Ett annat sätt att se skillnad på könen är däremot att precis bakom kloaken så har hanarna väldigt förstorade fjäll i jämförelse med övriga svansroten medan honornas fjäll knappt är förstorade överhuvudtaget.

Avel

Honorna blir könsmogna vid 1 års ålder medan hanarna tar längre tid på sig att mogna. För avel så krävs det flera veckors dvala med en temperatur på 5-12C. Skulle själv aldrig våga ha en temperatur så låg som 5C utan jag skulle satsa på en högre temperatur. Att få en sån låg temperatur kan vara lite svårt men det kan man lösa med att ha en kyl som man ställer in på rätt gradantal eller så sänker man temperaturen i rummet såpass lågt. Hanarna brukar dra sig undan ganska tidigt för dvalan, ibland redan på sensommaren, medan honorna är aktiva ett tag till. Efter dvalan när honan är redo för att para sig visar hon sin parningdräkt för hanen. Då får hon röda band vid de vanliga halsbanden samt röda prickar utspridda över hela kroppen, riktigt vackert är det. Denna dräkt kan även framträda ett tag vid könsmognaden. Hanen gör sig fin för honan genom att de vanliga färgerna blir starkare. Honan bär på äggen lite längre än 20 dagar och sedan lägger hon dom. Äggen kläcks sedan efter tidigast 45 dagar.

Skötselråd skrivet av: Oscar Hammarstedt Ekström
Senast uppdaterad: 2013-06-27 17:19
Skötselrådet har visats: 19130 gånger

Vilka har denna art?

Det finns 13 medlemmar som äger denna art.
Logga in för att se vilka.

Skicka in skötselråd

Har du ett skötselråd du skrivit som du vill publicera på terrariedjur.se? Kontakta anders alternativt maila skötselrådet till