Skötsel Chaoansk horngroda

Chaoansk horngroda

Ceratophrys cranwelli
Vetenskapligt namn: Ceratophrys cranwelli
Svenskt namn: Chaoansk horngroda
Familj: Ceratophryidae
Släkte: Ceratophrys
Livslängd: 6-7 år men med bra vård kan de nå en ålder på 10 år.
Ursprung: Chaoanska regionen av Brazilien, Argentina, Paraguay och Boliva.
Fullvuxen storlek: 10-13cm
Föda: Köttätare. Kannibalism ses hos denna art.
Aktiv: Nattaktiv
Miljötyp: Marklevande, lever i subtropiska gräsmarker.

Allmänt


(Foto: Ella Lundberg)

Cranwelli's Horngrodan, även kallad pacmangroda härstammar från den Chaoanska delen av Brazilien, Paraguay och Bolivia. Arten beskrevs och namngavs av Barrio 1980. Horngrodor finner man i olika miljötyper men C.cranwelli hittas i de mer torra subtropiska gräsmarkerna medan man kan hitta C.ornata i regnskogsmiljö.

I detta faktablad kommer vi att fokusera på C.cranwelli, men det finns flera olika arter i släktet Ceratophrys (Se nedan).

  • Ceratophrys cornuta
  • Ceratophrys aurita
  • Ceratophrys calcarata
  • Ceratophrys stolzmanni
  • Ceratophrys joazeirensis
  • Ceratophrys ornata
  • Ceratophrys cranwelli

Horngrodor finner man i olika miljötyper.

C.cranwelli eller C.ornata? Dessa två arter är de vanligaste grodorna man hittar i zoohandeln men hur ser man skillnad på dem? De två arterna är väldigt lika men man brukar oftast leta efter två faktorer när man ska skilja de åt. C.ornata har en mycket mer klar grön färg och kan oftast få en röd nyans, medan C.cranwelli har en mer blekare grön färg och en mer blek orange ton på sina fläckar. C.cranwellis får oftast större "horn" än C.ornata. Det finns många likheter mellan arterna så om du köper från en okunnig säljare kan du aldrig vara riktigt säker på vilken art som följer med dig hem.

Pacmangrodan har fått sitt namn från sitt karaktäristiska utseende som liknar den gula gubben i videospelet Pacman.

Lokalbefolkningen kallar horngrodorna för "Ezcuerzos" vilket är det spanska ordet för "Padda". Det finns flera myter om horngrodorna bl.a. att horngrodan är en skyddande ande som vakar över vattnet, medan andra säger att de är monster som kan äta upp hela boskapsdjur.

Arten kan ge ifrån sig ett litet skri när de känner sig hotade!

Utseende och beteende

Den Chaoanska horngrodan har en stor kompakt kropp där huvudet är stort i jämförelse med resten av kroppen. Frambenen och bakbenen är mycket små jämfört med kroppsvolymen. De kan bli upp till 13cm och väga upp till ett halvt kilo men detta varierar väldigt mycket på dieten. Som hos de flesta andra grodor så blir honan i regel större än hanarna. Det finns olika färgvarianter som kan variera från brunt till grön eller albinovarianten som då kan bli gul och orange. Horngrodan har fått sitt namn från de små utskott de får över ögonen. Detta är en nattaktiv art som under dagarna ligger nedgrävd i substratet. Under natten kan man ha tur och se dem röra sig och kanske till och med ta ett litet bad. Arten i sig är ingen begåvad jägare utan använder sig av tekniken att sitta gömd och vänta på ett förbipasserande byte. I fångenskap kan man ha turen att se sin pacman ta något extra steg för att få tag i sitt byte men det är sällan man ser dem jaga. De är helt marklevande.

Hantering

Hantering av pacmangrodan ska undvikas så gott det går. Hantering kan skada grodans ömtåliga hud och organ. I de fall man måste hantera sin pacmangroda ska man ha blöta händer och helst använda latexhandskar. Var beredd på att få riktigt kraftiga bett, horngrodornas käkar är riktigt starka och byggda för att krossa insekter. Det kan också vara svårt att frigöra sin hand från grodans mun men då gäller det att inte drabbas av panik och dra bak handen, det kan skada grodans käke. Pacmangrodan har en rad av vassa tandliknande utskott på både över- och underkäke så var väldigt försiktig. Både du och ditt djur kan komma till skada. Det du ska göra ifall du blir biten av din pacmangroda är att hålla den under ljummet rinnande vatten eller under vatten, grodan ska då instinktivt släppa taget.

Terrarium


(Foto: Ella Lundberg)

Det viktigaste att tänka på vid inredning av terrariet till pacmangrodan är att lägga ett tjockt lager med ett mjukt bottensubstrat så att grodan alltid har en möjlighet att gräva ner sig helt. Bra bottensubstrat till en pacmangroda är bland annat plantation soil, coconut husk och mossa. Vanlig lösmossa är inte något man rekommenderar eftersom delar av mossan kan följa med ner i magsäcken vid matning då grodan har en stor mun. En mossa som lägger rötter i soilen är ett snyggt alternativ och ej lika riskabelt. Det får inte finnas några som helst vassa föremål innanför terrariets/akvariets väggar. Grodor har en väldigt ömtålig hud som enkelt kan skadas. I terrariet ska det finnas en eller flera växter och gärna en rot. Grodan ska alltid ha tillgång till ett eller flera gömställen. En billig och simpel lösning till en grotta är att man använder en vanlig lerkruka som man lägger ner. Grodan ska under hela sitt liv ha tillgång till ett vattenbad i form av ett fat eller en låg skål. Volymen av vattnet ska låta grodan ha hela huvudet över vattenytan samtidigt som den ska kunna sitta på botten. Pacmangrodor är inte de mest begåvade simmare och ibland sker även drunkningsolyckor då de inte kunnat komma upp på land igen. Vattenbadet bör inte ta upp mer än 30% av terrariets yta. Terrariet eller akvariet ska kunna hålla fukten då grodan behöver fukt för att inte torka ut.

Eftersom horngrodan är ett marklevande djur behöver man inte tänka så mycket på höjden.
Den minsta tillåtna ytan för ett adult djur enligt L80:

Storlek på groda Bottenyta Minsta höjden
Upp till 2,5 cm 0,09 kvm 30 cm
3-5 cm 0,15 kvm 30 cm
5,5-7,5 cm 0,35 kvm 40 cm
8-10 cm 0,4 kvm 40 cm
Större än 10 cm 0,5 kvm 40 cm

Luftfuktighet

Luftfuktigheten behöver inte vara extremt hög på grund av att denna art inom släktet horngrodor härstammar från ett lite torrare habitat. Dock bör luftfuktigheten inte ligga under 50%. Grodan bör få minst två duschar om dagen med en vattenspruta för att vara säker på att den inte torkar ut. Man kan också installera ett duschsystem som fuktar med intervaller. Levande växter är ett bra val då de hjälper till att hålla luftfuktigheten stabil.

Temperatur

Temperaturen kan ligga från 23-28°C. Värmelampa är inget måste och inte UVB heller då de är nattaktiva. De går utmärkt att hålla i rumstemperatur. Det finns diskussioner om UVB-ljus är bra eller dåligt. Informationen inom det området är tyvärr bristande.

Föda

I det vilda äter horngrodan de flesta insekter och smådjur som passerar förbi. De är väldigt glupska och tar gärna allt som går att äta med en god aptit, därför ska man vara riktigt noga med att inte göda sin groda för mycket. Var otroligt försiktig när du har fler individer. En groda kan enkelt sluka en mindre individ. En bra och varierande kost för dessa grodor är syrsor, kackerlackor, larver och ibland fisk.

Dubiakackerlackor är en bra basföda. Pinkies är också ett alternativ men bör undvikas så länge inte grodan behöver extra fett och näring. De kan utveckla sjukdomar precis som vi, t.ex. "fettlever". Just fettlever uppstår där fettet från pinkies eller möss lagras i levern och långsamt börjar bryta ner den. Juvenilers föda bör pudras med kalk och vitamintillskott.

Sjukdomar

Grodor och paddor har inte några specifika sjukdomar men kan lätt få bakterieinfektioner. Förstoppning är också ett problem som kan uppstå när paddan råkar få i sig en bit av bottensubstratet. Delarna av substratet orsakar en blockering i deras matsmältning och kan leda till döden. Delarna kan också packas i deras tarmar och orsaka andningsproblem och försämra lungkapaciteten. Får pacmangrodan förstoppning så måste den behandlas omedelbart med laxerande medel. Operation är också ett alternativ men i Sverige görs ingrepp på amfibier väldigt sällan.

Könsbestämning

Att kunna könsbestämma är en konst i sig och med denna art måste man vänta tills grodan börjar nå den adulta storleken. Honorna blir oftast större än hanarna och är ofta mer runda i kroppen. Hanarna ger också ifrån sig ett parningsläte som kanske inte låter som änglaröster, men det är ett väldigt intressant och roligt läte att lyssna på.

Avel

C.cranwelli kan vara en knepig art att avla på. Det finns några saker man bör tänka på innan man börjar avla på dessa grodor. Har du plats och råd? Pacmangrodor kan ge upp mot 1000-2000 ägg som sedan måste separeras från föräldrarna. Varför vill du avla på dessa grodor? Det är en fråga få människor tänker på innan de sätter fler individer till världen! Har du möjlighet att ge de nya småttingarna ett värdigt liv?

Steg 1

Det första man behöver är en hane och en hona. Man måste tänka på att det inte får vara så mycket storleksskillnad då den ena grodan kan äta upp den andra. Var också säker på att det är en hona och en hane du lägger ner tillsammans annars kan det sluta med en skadad eller död groda.

Steg 2

Innan man börjar avla på grodorna ska man förbereda paret genom att skapa en "falsk vinterperiod". Grodorna parningsperiod sker på våren och därför ska man stimulera beteendet genom att succesisvt sänka temperaturen och försiktigt börja torka ut terrariet. Man ska sträva efter att nå 13-15 °C. Man kan lyckas med en parning vilken tid som helst på året men enklast är det när vädret är på ens sida. Innan grodorna sätts ihop ska de vara välmatade.

Steg 3

Nu är det dags för att sätta ihop ditt avelspar. En låda ska vara fylld med ett riktigt tjock lager av mossa, en vanlig förvaringslåda från Ikea fungerar utmärkt då detta bara är tillfälligt. Du behöver tänka på att lådan ska ha en bra bredd och höjd (se mått under "terrarium"). Grodorna kommer att gräva ner sig i substratet. Ett lock är ett bra alternativ för att slippa rymlingar och för att stabilisera fukten i lådan. Herr och fru Pacman kommer nu inte komma fram under de närmaste 2-4 månaderna. Under väntan ska man en gång i veckan försiktigt lyfta på locket till lådan och fukta substratet och sedan stänga utan att väcka det kära paret. Fuktnivån ska ligga något snäpp under deras ordinarie terrarium.

Steg 4

Efter minst två månaders väntan ska temperaturen höjas till deras ordinarie och man ska fukta ordentligt. Detta ska göras för att försöka simulera en regnperiod. Efter 1-3 dagar ska grodorna komma fram och om de inte gör det kan man plocka fram dem själv. Nu ska paret flyttas till "barnkammaren" där de kommer att lägga äggen. Yngelterrariet ska mestadels bestå av en vattendel och en mindre landdel. Vattennivån ska vara låg. Det låga vattnet är ett stimuli av de små pölar som bildas efter "regnperioden". Det ska som skrivet finnas en landdel med en liten ramp upp för att förebygga drunkningsolyckor. Man kan också lägga dit lite växter så att honan enkelt kan fästa sina ägg. Vanligtvis tar det upp till fyra dagar för honan att lägga sina ägg.

Steg 5

Föräldrarna bör separeras från äggen för att minska risken att de blir uppätna. Nu kan du separera föräldrarna och låta dem flytta tillbaka till sina respektive terrarier. Nu kan man också mata sina superhungriga grodor!

Yngelvård

Äggen kläcks normalt efter 2-4 dagar. Ynglen kommer att växa snabbt. De små ynglen visar snabbt ett kannibalistiskt beteende och bör separeras. Om möjligheten inte finns kan du försöka komplettera säkerheten med ett flertal gömställen för att minska dödssiffran. Ynglen behöver en proteinrik föda. Mygglarver och finhackad daggmask är bra alternativ. Foderfiskar som t. ex. guppyyngel är också ett alternativ. Levande foder som artemia kan också ges.

Metamorfen

Med kanonfarten de växer i sker metamorfen från yngel till juvenil under 3-5 veckor. Tills svansen är absorberad ska man fortsätta ge samma kost som tidigare. När svansen är helt borta kan man börja ge en mer stadig diet som syrsor, kackerlackor eller larver. Tills en ålder på 18 månader ska grodorna matas varje eller varannan dag. Efter det kan man långsamt minska på matningen till var 4-7 dag.

Vintervila/dvalning

Eftersom denna art kan gå i dvala så kan man erbjuda djuret en så kallad vintervila. Då ska man successivt minska ljustillgång och samtidigt dra ner på temperaturen. Under vintervilan ska det ej ske någon utfordring. För att förbereda djuren på den kommande dvalan kan du långsamt minska tillgången till mat. Under vintervilan utvecklar pacmangrodan ett nytt lager med tjockare hud som hjälper att hålla fukten inne. Det kallas estivation och är en liknelse till te.x. björnens dvala. Vintervilan bör pågå i åtminstone två månader.

Skötselråd skrivet av: Ella Lundberg
Senast uppdaterad: 2013-11-13 22:45
Skötselrådet har visats: 17682 gånger

Vilka har denna art?

Det finns 78 medlemmar som äger denna art.
Logga in för att se vilka.

Skicka in skötselråd

Har du ett skötselråd du skrivit som du vill publicera på terrariedjur.se? Kontakta anders alternativt maila skötselrådet till