Ödla till 9-åring

Hej allesammans ???? Min dotter vill gärna ha en ödla. Hon är 9 och har haft katt, hund, kaniner och en hamster, och jag har haft akvarium flera gånger under livet. Men räknar man bort gravida skogsödlor jag fångade och "födde upp" när jag var barn har vi ingen erfarenhet av reptiler (pappa hindrade mina planer på att föda upp huggormar i ett badkar i trädgården) Därför, för att inte förhasta oss, och för diverse tips och tricks, skulle vi gärna hälsa på hos någon som har en ödla eller fler. Vilken/vilka ödlor ni har kanske inte är jätteviktigt, men de jag tänkt verkar lämliga är mindre, dagaktiva arter som daggeckos. (Barnet är ju dagaktivt)
Allmänt gott natursinne har jag och tror inte skötsel blir något problem, men er erfarenhet slår min nybörjarhet så för vår och ödlans skull vill jag inte bara "åka och köpa"

Vi bor i gagnefs kommun i Dalarna 

Tack på förhand! ????

Edit: frågetecknen var meningen att bli glada gubbar men det sket sig tydligen 

En 9 åring skall inte ha en ödla. Det är du som förälder som måste både stå för kostnader och för skötseln. Men ja, om det finns ett barn i huset så kan det ju vara bra att skaffa en art som barnet finner något intresse i. Det var så jag lyckades få in pilgiftsgrodor i vårt hem :) (gammal klassisk smiley funkar, oldschool forum)

Mvh
Magnus 

Nu låter man som en bitter gubbe (vilket iof stämmer lite)
Men min erfarenhet beträffande barn som vill ha djur...

Vad ni än skaffar för ödla så kommer hon snart tröttna på den och den åker ut på Blocket.
Det är inga djur man ska springa runt o hoppa och gulla med, de ska man handskas med så lite så möjligt. Den vill inte bli upplockad.

Hej du får förbereda dig för ta hand om ödlan 100% om ditt barn tröttnar viktig tänka på.  Men  här på sidan finns mycket information om olika slags ödlor även mässor kan du hitta här på sidan man kan besöka :)

Det är helt klart viktigt att vara införstådd på att det inte är en katt eller hamster som vill sitta i soffan och gulla som vi pratar om, utan ett lite mer stillsamt djur som vill bli lämnad i fred i sitt terrarium. Det kan gå emot vad förväntningarna hos ett barn kan vara. Det är en hobby som kräver en hel del tålamod, att bygga en bra miljö för djuret tar lite tid och det kommer knappast vara action i terrariet 24/7. Det är ju inte världens undergång om det skulle bli så att ni är tvugna att sälja den i framtiden för att det visar sig inte vara rätt djur för er, men man blir samtidigt lite ledsen att se hur extremt många djur som säljs inom bara något år efter att de införskaffats av folk (inte bara nybörjare) som har tröttnat. Man bör iallafall ha ambitionen att vilja ta hand om sin nya familjemedlem för resten av dess liv.

Samtidigt tycker jag också vi som har svarat i tråden kan ha en lite mindre opeppande ton. Det låter ju verkligen som att du som förälder också har ett engagemang för dessa djuren, så jag jag tror nog att det kan bli riktigt bra i det här fallet om ni vet vad ni ger er in på.

Själv skaffade jag min första ödla (en ögonfransgecko) vid 8 års ålder och hon har aldrig varit nära att hamna på blocket. Om ett par dagar var det 11 år sedan och ödlan är fortfarande kvar med mig idag. Pappa var absolut huvudansvarig i början och vi lade många många månader på att läsa på innan vi kunde bestämma oss för vilken art som passade, och jag hade inte fixat det särskilt bra helt själv, men mitt intresse var extremt stort och det hela utvecklades i en bra riktnig. Idag fokuserar jag på andra terrariedjur och jag hade aldrig köpt en ögonfransgecko i dagsläget, men min första har såklart ett stort nostalgiskt värde så hon får vara kvar så länge hon är i livet.




Daggeckos är roliga djur. Dessa är dock hundra procent "hands off" för er som ägare. Man kan förvisso ha rätt kul med att handmata dem för att försöka bygga upp ett band till dem, men de har väldigt ömtålig hud så de går inte alls att hantera och de är dessutom snabba som tusan. Även andra ödlor trivs bäst i sitt terrarium och bör inte hanteras för skojs skull, eftersom de inte gynnas av mänsklig kontakt och för att vårt inomhusklimat är olämpligt och skadligt för dem i det långa loppet, så i praktiken bör det inte göra så stor skillnad att daggeckor inte ska hanteras, men en del av de andra vanligare husdjursreptilerna kan ändå tolerera att plockas upp när det behövs vilket inte stämmer för daggeckor.

En annan kul idé är någon ökenlevande microgecko. Jag har till och från varit lite sugen på att skaffa Tropicolotes tripolitanus. Även dessa är i praktiken som att ha akvariefiskar, eftersom de inte lämpar sig för hantering men ändå är rätt snabba. De är dock nattaktiva (vilket oftast inkluderar gryning och skymning; släcker man lampan några timmar innan man går och lägger sig får man nog ändå se litegrann).

Relevanta frågor: Är ni sugna på regnskog eller öken? Trädlevande eller marklevande? Dagaktiv/nattaktiv har du ju redan svarat på iallafall. Vad tänker ni för storlek och hur stort terrarium har ni plats för? (Daggecko kan ju innebära de mindre som är en dryg decimeter, eller de större som är över 20 cm, och sen finns det ju såklart andra ännu större ödlor.)

Ett bra steg ett är att plöja igenom alla skötselråden här på sidan. Då får ni nog en bättre känsla för vad ni är sugna på och hur det skulle vara att ta hand om olika typer av ödlor. Om dottern skulle tycka att det är mycket text och inte pallar göra lite sådan research själv så blir nog inte ödleintresset särskilt långvarigt ändå och i så fall får ni ta en tänkare igen på huruvida ni verkligen vill skaffa en ödla. Jag säger inte detta för att avskräcka er från att sedan ställa frågor här, det får ni gärna göra, men jag tror ändå att drivet att göra egen research kan vara en indikator på intresse- och engagemangnivån.

www.terrariedjur.se/caresheet/lizards

Precis det här reagerade jag på när jag läste svaren här.

Precis det EmanuelKarl skriver, det är lätt att glömma hur mycket förälderns engagemang betyder. Bara av att läsa ditt inlägg känns det som att ni verkligen vill göra rätt för både dottern och ödlan.. Jag har själv barn och håller reptiler hemma, så jag vet hur skillnaden kan vara mellan ett barn som snabbt tröttnar och en situation där intresset får stöd av en engagerad vuxen.

För övrigt tycker jag det är viktigt att komma ihåg att nya tillskott till hobbyn är fundamentala för dess överlevnad. Ja, en del upptäcker kanske att det inte var för dem, men det är en naturlig del av lärandeprocessen.

Tack så väldigt för era svar! Att det blir "min" ödla förstår jag, jag har ju trots allt 9 års erfarenhet av människobarn.. Jag har hobbyn krukväxter så att bygga, inreda och sköta terrarium går nog bara bra för min del, nu när EmanuelKarl frågar om regnskog eller öken vill jag såklart ha båda så kan jag odla mer!! Jag "känner" att marklevande är lättare att titta på och lite piggare, stämmer det i grova drag? Att de inte är gosedjur förstår jag, men av det lilla jag läst hittar jag en del om att vissa lätt blir handvana. Då inbegriper det också AI-svar, självklart litar jag mer på er med aktivt intresse än vad jag hittar på nätet. 

Men vad innebär handvan i så fall? Ödlan tolererar det, men det ska undvikas? Ödlan tolererar det men avskyr det/skadas? Ingen art som uppskattar det? Låter som det sistnämnda på er här iallafall och det har nog en menlig inverkan på intresset misstänker jag, ska diskuteras lite.

Argentinsk Teju, kan inte ens de bli "tama"? En sådan ska vi inte ha, oroa er inte, jag är bara intresserad. Vi vill inte ha katten uppäten.

Pratat lite mer nu..
Hon är okej med att de inte ska plockas med men vill iallafall ha en som kan handmatas. Och så undrar hon om man kan bli vän med den så den kommer och sätter tassen mot glaset och hälsar.. jag antog att jag vet svaret och sa nej men...

För mitt intresse 
Hur är det med en Argentinsk Teju? Hur smarta är de egentligen och hur mycket kan man lära dem? Minns inte var jag läste det men "som en hund, men med en katts personlighet" låter ju rätt coolt.

Storleksmässigt får det börja med en liten, 10-20 cm typ, om det blir ett riktigt intresse senare så tar vi det därifrån. Plats för terrarium har vi, hur stort är lämpligt för den ödlestorleken? Bygger/köper man terrarium utifrån huruvida den är mark- eller trädlevande eller är det artbundet utöver det?

För övrigt, vad kostar hobbyn per år? 

Hur länge kan man vara hemifrån utan ödlevakt?
Med CGI eller vad det heter, är det färskvara varje dag eller kan man ladda för en vecka? Längre?

Läst en del om dvalning, är det nödvändigt för deras välmående eller är det mer för uppfödning?

Hon vill inte ha en ensam utan vill ha en kompis till den och tycker att det skulle vara roligt om de får ungar, är det lämpligt att ha mer än en till att börja med, och hur lämpligt att ge sig på ungar eller "risk för ungar" som nybörjare? Det kan väl iallafall klassas som ett fundamentalt tillskott till den nya hobbyns överlevnad..

Ni som påtalar mitt ansvar som förälder och att det inte är klappvänliga djur, bra att ni tänker ordentligt och inte försöker dra in folk i hobbyn för att den ska växa, en del gör ju så om en del hobbys tyvärr...

Igen, tack för svaren och ha en fin fredagskväll!

Gällande hantering: En tråd där ämnet hantering diskuteras finns på länken. Jag tror inte man behöver ta sig igenom alla 47 sidor för att få en bild av hur diskussionen ser ut, utan det räcker med ett par stycken, men generellt är det väldigt mycket faktaargument mot känsloargument om du frågar mig. 

www.terrariedjur.se/forum/thread/1007

Denna hanteringsdiskussionen verkar intressant nog inte alls finnas i exempelvis USA (generellt brukar vi nog tycka att vi ligger för dem på flera sätt i hobbyn...) så kollar man på reptilyoutube ser man extremt många som går runt med ödlorna i koppel eller har dem i TV-soffan i sitt kalla rum hela kvällen, vilket jag tror att ytterst få seriösa hobbyister här i Sverige står bakom. Jag tror inte att man förstör sitt djurs liv av att plocka upp sin skäggagam eller leopardgecko någon gång i månaden och beundrar den ett par minuter, men att ha dem springandes i TV-soffan är ingenting jag tror på och jag anser inte att "vänja djuret vid veterinärbesök"-argumentet håller. Ofta tolkar vi djurens signaler helt fel, eftersom reptilerna vill dölja stress till varje pris av evolutionära skäl för att inte verka svaga. De får inte ut någonting av mänsklig, och att låta dem springa runt i rummet för att "utforska" tycker jag är mindre klokt eftersom klimatet utanför terrariet är direkt olämpligt för dem.

Terrariestorlek: Anpassas efter arten, men större är alltid bättre. Det kanske kan vara acceptabelt att ha någon av de absolut minsta geckoödlorna i ett 40x40x40 eller liknande, men föreställ er hur mycket mer spännande det kommer vara att se den klättra omkring i ett 90x45x90? Satsar du på någon mindre trädlevande art på omkring 10-13 cm är ett 45x45x60 en lagom utgångspunkt, men har ni plats för 60-90 brett och/eller 90 högt är det en alldeles utmärkt idé att satsa på det. Samma för marklevande, förutom att höjden har mycket mindre betydelse. För mig handlar hobbyn minst lika mycket om att bygga häftiga miljöer till mina djur som att ta hand om själva djuren. Mitt nästa bygge är ett 90x45x60 till 3 stycken pilgiftsgrodor som är mindre än 2 cm stora.

Kostnad: Inköpt av terrarium, inredning, växter, belysning, substrat och annat viktigt brukar landa på ett par tusenlappar (och många många timmars tidsåtgång). Det blir billigare för små arter som inte behöver lika stor setup. Belysningen är nog det mest oväntade som kan dra iväg i kostnad. Sedan är däremot den regelbundna kostnaden ganska låg. Har man djur som kräver UVB kommer visserligen lamporna bytas ut med jämna mellanrum så då blir årskostnaden snäppet högre (ofta slutar lamporna avge UVB långt innan de slutar avge synligt ljus, så man måste kolla nivån och byta dem hyfsat ofta; snåla inte när du köper UV-lampa för då lär du behöva byta den mycket oftare istället).

Dvalning: Jag tror att inga av de vanliga nybörjarödlorna dvalar eftersom de flesta kommer från regnskog (eller åtminstone skog nära ekvatorn) eller öken. Undantaget kanske är skäggagamer som brumerar, något jag är väldigt opåläst om.

Hemifrån utan ödlevakt: Ofta klarar de sig utan mat uppemot en vecka någon enstaka gång om man är smart med hur man laddar upp innan. Men regnskogsarter lär behöva regelbundna sprejningar för att hålla uppe luftfuktigheten (regnsystem är ett alternativ) och färskt vatten är såklart viktigt. Har man varit smart med utformning av terrariet kan de klara sig utan tillsyn bättre än katt och hund iallafall. Sedan kommer Magnus läsa detta och påpeka att djur kräver daglig tillsyn enligt L80 (djurskyddsföreskrifter), vilket stämmer, men man behöver inte överdriva :)

Ha flera ödlor: De absolut flesta ödlorna är solitära och trivs allra bäst ensamma. Sen hålls en del mindre geckor ofta tillsammans, och jungfrugecko kan nämnas som en art som är rätt social och trivs särskilt bra i stora grupper, men om jag skaffade något annat än dvärggeckor eller daggeckos hade jag nog definitivt hållt dem ensamma. (Jag klumpar ihop allt under 13 cm som dvärggeckos i detta svar för enkelhets skull, inklusive jungfrugecko och en del daggeckor, även om många nog egentligen bara tänker att definitionen innerfattar de absolut minsta i hobbyn såsom Gonatodes och Spaerodactylus.)

Bli kompis med ödlan?: Att de sätter tassen mot glaset och hälsar känns som du kanske gissar osannolikt, men en hel del ödlor kommer exempelvis ha stenkoll på läget när det är matdags så man kan ändå känna att man har något form av band till ödlan (även om det, från ödlans del, såklart bara handlar om mat).

CGD (Crested gecko diet): Köps som pulver och blandas med vatten. Håller länge om det förvaras i kylskåp (och ännu längre i frys). Jag köper ett par påsar knappt en gång om året tror jag och jag brukar ha 2-3 smaker att rotera mellan. Bör varieras med insekter för att stimulera jaktinstinkten (dubiakackerlackor är enklast att föda upp själv).

Marklevande/trädlevande: Jag tror inte det finns något samband mellan aktivitetsnivå och trädlevande/marklevande. Själv tycker jag trädlevande ödlor är överlägset roligast, eftersom jag vill ha regnskogsterrarium och de arterna brukar vara klättrare. Ögonfransgecko och andra arter från Nya kaledonien brukar vara väldigt stillsamma och lugna av sig när de försiktigt traskar fram i terrariet, men detsamma gäller en del marklevande arter som leopardgecko och tjocksvansgecko. Lika så finns det fartfyllda trädlevande och fartfyllda marklevande. 

Kul arter: Jag har haft några plattsvansade husgecko (Hemidactylus platyurus, den vanligare H. frenatus finns också) och de var riktigt smarta ödlor. De är väldigt väldigt snabba (de kan springa drygt en meter i sekunden, även uppochner, och på vatten, så att fånga dem är alltid en utmaning) men de har alltid koll på läget. Att pincettmata dem är skoj och ibland roade jag mig med att stoppa in handen i terrariet och hålla pincetten över den så att ödlan fick springa över den i någon sekund, vilket tog ett tag innan de vågade. Dessa var huvudsakligen nattaktiva, men brukade ändå ha något jämnt utspridd aktivitetsnivå över dygnet och man kunde pincettmata även dagtid. Nu har jag bara jungfrugeckor av de små arterna och de är nog slöare och mindre personliga av sig (men man kan ha desto fler individer tillsammans, vilket ökar den totala aktiviteten i terrariet). Jag får verkligen inte samma känsla av intelligens ifrån jungfrugeckor som av husgeckor (även om vårt sätt att tolka reptilers beteende som sagt ofta är felaktigt). 

Anolisar är också hyfsat fartfyllda och roliga ödlor. Till skillnad från husgecko är de helt dagaktiva. Dessa brukar också vara roliga att mata tycker jag. Sexbandsödla kan vara värd att kolla in också. Jag vet att dess släkting Takydromus smaragdinus blivit populär i USA och beskrivs som en "mini-teju" i vibben man får från den, men den är nog dyr och svår att få tag på.