Vetenskapliga namn

Vetenskapliga namn

Av Anders Larsson

Håller man på med kräldjur, groddjur eller andra terrariedjur så har man med största sannolikhet stött på vetenskapliga namn väldigt ofta. Men hur fungerar egentligen vetenskapliga namn och varför bör man använda dem?

Det händer att man hör "latinskt namn", men "vetenskapligt namn" är mer korrekt då de vetenskapliga namnen både kan vara latin samt andra språk som är "latinifierade".

Varför är vetenskapliga namn bättre än populärnamn?


Dvärggecko?

Det finns flera anledningar till att det vetenskapliga namnet är bättre att använda än de populärnamn som finns. Ett populärnamn är generellt sett inte så specifikt utan kan hänvisa till flera arter. Populärnamn som "blåtungad skink", "dabbagam" eller "pilgiftsgroda" är exempel på dåliga populärnamn på en art eftersom det finns flera arter av blåtungade skinkar, dabbagamer och pilgiftsgrodor. Andra exempel kan vara vaga populärnamn där det är svårt att urskilja vilken art det rör sig om överhuvudtaget. "Dvärggecko" används ibland och beroende på vem man frågar så får man olika svar på vilken art man pratar om. Alla populärnamn är även begränsade till svenskan och frågar man någon i ett annat land vet de med största sannolikhet inte vad en "dabbagam" är för något.

Så hur fungerar vetenskapliga namn?

Många tycker helt klart att vetenskapliga namn kan vara svåra att lära sig, men lär man sig hur namnen fungerar så brukar det kunna underlätta en hel del för att de ska fastna.

Ett vetenskapligt namn är uppdelat i flera delar.

Trachemys
(Släkte)
scripta
(Artepitet)
scripta
(Underartepitet)

Den första delen avser vilket släkte arten tillhör. I detta fall släktet "Trachemys". Den andra delen kallas för "artepitet" och är den del som avser vilken art det faktiskt är. Den tredje delen används då man avser en specifik underart och kallas för "underartsepitet".

Tack vare att den första delen av namnet anger vilket släkte arten tillhör så underlättar det för en att lära sig andra arter. Vet man att Trachemys scripta är en sköldpadda, så vet man även att Trachemys ornata, eller andra arter i släktet även de är liknande sköldpaddor.

Hur ska vetenskapliga namn skrivas?

De vetenskapliga namnen ska vara kursiva. Släktnamnet skrivs med stor begynnelsebokstav medan både artepitet och eventuellt underartsepitet skrivs med små bokstäver.

Vad betyder sp., spp. ssp. och sspp?

Ibland kan man se namn som innehåller något av ovanstående.
Vilket används vid följande scenarion:

Exempel Förklaring
sp. Trachemys sp.
Avicularia sp. "Blue velvet"
Detta används när man syftar på en art(species) i släktet Trachemys men inte specificerar vilken. I vissa fall kan det vara följt med ett namn inom citationstecken. Detta är vanligt då djur inte har blivit formellt beskrivna.
spp. Trachemys spp. Skillnaden mot ovan är att spp. är pluralformen. Med andra ord så avser man flera arter i släktet Trachemys.
ssp. eller subsp. Trachemys scripta ssp. Likt sp. som används för artepitet (species) så används ssp. för underartsepitet (subspecies)
sspp. Trachemys scripta sspp. Precis som spp. är pluralformen av sp. så är sspp. pluralformen för ssp.

Släktet ska dock alltid skrivas kursivt och med stor bokstav, medan sp., spp. ssp. eller sspp. skrivs med gemener och icke kursiv text.

Nominatform

Nominat är det efter vilket något fått sitt namn. Inom taxonomi är exempelvis nominatformen den form till vilken en arts typexemplar hör. Om arten ifråga delas in i underarter, så kallas den underart som nominatformen tillhör för nominatunderarten. Underartsepitetet blir då detsamma som artepitetet, till exempel Trachemys scripta scripta. Nominatformen är inte nödvändigtvis vanligast. Det är helt enkelt bara den form som låg till grund för artens originalbeskrivning.

Auktor

Ett vetenskapligt namn har även en auktor och årtal som avser vem som först beskrev arten och skrivs efter namnet.
Har arten bytt namn sen den beskrevs första gången, så skrivs auktorsnamnet och årtalet inom parentes.

Exempel:
Lacerta agilis Linnaeus, 1758
Zootoca vivipara (Lichtenstein, 1823)

Slutord

Även om de vetenskapliga namnen är mer korrekta så betyder det inte att man bör frångå populärnamn helt. I många fall kan det vara bra att nämna både vetenskapliga och populärnamn för att underlätta för personer som inte känner till det vetenskapliga namnet sen tidigare.

Artikel skriven av: anders
Publicerades 2016-02-15
Visningar: 2054st

Kommentarer

Du behöver vara inloggad för att se och skriva kommentarer
Skriv kommentar