Adopterad skäggis?

Hej!

Har nu haft min andra skäggis i 3 dagar.
Hade en skäggis i 7 år för många år sedan men nu är det dags igen.

Skäggisen tog jag över från en familj, de tröttnade efter 6 månader så Oscar som han så fint heter är drygt 6 månader.

Mitt problem är att han inte verkar gilla mig. När jag tar upp han smiter han ifrån mig och tittar skrajt.
Hur ska man göra vid en adoption av en skäggis, låta han va lite eller bli mer på?

Tacksam för svar!

Eftersom han bara varit hos dig i 3 dagar skulle jag nog ge honom mer tid att vänja sig vid omgivningen innan jag skulle hålla på och bära honom. :)

Tacksam för svar Amandarinen. Man glömmer så fort och inte heller har jag tagit över en mer äldre skäggis förut.

Kanske får börja lättare genom att klappa mm. Vill ju så gärna bara behangla honom med den kärlek och ömhet jag hade till min första. :)

Ge den tid, mer än några dagar utan hantering kommer vara en positiv sak för eran relation i framtiden :) Mata som vanligt & byt vatten, ta ut bajs m.m men ta inte ut ödlan på minst 1-2 veckor skulle jag säga även om det är svårt att hålla sig från ett nyköp jag vet :). Detta är min åsikt finns säkert andra svar men detta tänk har jag och alltid haft trevliga, friska och välmående reptiler. Lycka till!

Aj aj kapten Jonas_ :-D
Då får jag allt ta och lugna mig lite... Blir kanske bäst så. 

Ska så småningom även försöka vänja honom till att bli mer sällskaplig, komma upp i famnen mm. Tidigare ägare höll honom bara i handen, men jag är van från min förra skäggis att ha honom vid brösten (utanpå linne/tshirt) eller innanför en ziptröja så huvudet bara tittar fram.

Otroligt kelfulla och mysvänliga skäggisar tycker jag, när de väl blir vän med en såklart :

Tack för svar!

Med största sannolikhet blir han en jättebra ödla när stressen lagt sig & han vant sig vid nya omgivningar, lukt, ljud, rörelse, ljus m.m så ge han tid och jag lovar att om några månader är ni "polare". Sen lugnar även nästan nästan alla djur lugnar ner sig med åldern på djuret & rätt skötsel (klimat,mat, mycket tid i sitt hem -terrariet där han mår som absolut bäst! samt lagom med hantering, börja om nån vecka att ta ut han korta stunder någon dag i veckan.. men detta är en viktig punkt för mig så upprepar mig :) En reptil oavsett art mår ALLTID bäst i sitt terrarium förutsatt att man tillgodosett djurets behov i form av klimat, mat, utrymme och fler faktorer men det vet du säkert redan...

Låt den vara och försök att inte göra med än det nödvändigaste i terrariumet i minst en vecka så han får vänja sig.

Det finns ingen anledning att försöka göra en ödla "sällskaplig" mer än för sin egena nöjes skull. Antagligen kommer han bli lugn och "hanterbar" av sig själv bara av att du är inne i terrariumet för den vardagliga skötseln. Att hantera en ödla är inte nödvändigt mer än några gånger per år. Att hantera en gång i veckan som Jonas föreslår tycker jag låter aldeles för mycket för ett djur som inte får ut något positivt av hantering. ;P 

Det är viktigt att skilja på sällskapsdjur och hobbydjur.

Jag kanske uttryckte mig lite slarvigt eller jag menade inte ordagrant det jag skrev :) Jag är iallafall en reptilägare som inte "kelar" & håller på på det viset med mina reptiler, men absolut dom kommer ut ibland och fler än nån gång per år, ofta i utbildningssyfte när vi har besök hemma. Men jag betonar en 3e gång i denna tråd att reptiler mår bäst i sina vältilltagna terrarium som inreds efter artens behov, och där jag jag lova att reptilen mår bäst utan människokontakt & liv & rörelse framför terrarierna. Jag har mina djur (Nu har jag endast ormar men men...) av en HELT annan anledning till att busa/gosa,mysa eller vad folk nu vill kalla det dom kallar att göra reptilen tam... men denna tråd spårade ur lite nu men jag berättar gärna mer om min syn på terrariehållning & allt runtomkring vid annat tillfälle :) SUPERINTRESSANT JU :) !!!

Ta det lugnt och ge honom tid att vänja sig. Vår kille som var 7 månader när vi fick honom för en månad sedan håller fortfarande på att vänja sig vid saker.

Somligt har han redan lärt sig som att badrumsgolvet är varmt och skönt och att man får levande föda där. Uteburen på altan är bra och solen är skön men vind och blåst är väldigt otäckt. Därför ser jag till att det är ordentligt lä där buren står eller så får han inte komma med ut om det blåser ute även om det är varmt och soligt på altanen. Vattenkokaren var hemsk i början men han blir lugnare och lugnare när den är på. Det är nått han måste vänja sig vid så den får han stå ut med. Jag väljer alltså vad han måste vänja sig vid först och tar in nya grejer allt eftersom.

När jag tar upp honom lägger jag min hand framför honom med handflatan upp, säger kom och puttar på lite lätt bakifrån med andra handen. När jag lyfter honom så kommer han lugnt med och sitter snällt still på min hand. Lyfter jag honom på något annat sätt blir han orolig och sprattlar. Det jag vill är att han så småningom ska kunna välja själv om han vill komma med mig eller vara kvar där han är. Jag vill att han själv ska kliva upp i handen på mig så att jag inte behöver fånga in honom.

Det är bara en fråga om tid och tålamod. Det tar avsevärt längre tid för en skäggis eller leguan (vilket är de två reptiler jag har vana av) att lära sig något än t.ex. en hund eller en katt. Bäst är det när de kommer på något själv och man gynnar det för då minns de det bättre. Tyvärr gäller det ofog också ;D.

Maqea: Tack för ditt svar. Föstår att jag började lite fel och försökte få honom trygg vid mig före att låta honom ta in sitt nya hem och miljö.


Idag har jag låtit honom vara, bara pratat med honom och gett honom föda mm.

Det lät som ett väldigt bra sätt du skrev om hur du vill och försöker få upp honom.Man vill ju inte tvinga sig på dem som sagt.

Min tidigare skäggis nästan hoppa upp i famnen på mig när jag öppnade fönsterdörrarna. Saknar honom så det gör ont och hoppas verkligen att Oscar blir något liknande tam och bekväm vid mig.