Hjälp med skäggisungar.

Nu är det 2.5 vecka sedan de kläcktes. Man märker stor skillnad på de som är högre i rang, mkt större i växten och tar för sig mer när det är mat. Vi provade att flytta de 4 som är minst till ett annat terrarie men de verkade så stressade av det att de bara låg stilla och åt inget. Nästa steg blir att flytta de som är stora när det är mat för att se om de små tar för sig mer då.. några tips på vad man mer kan göra för att underlätta detta?

Vill poängtera att vi är noga att alla får i sig mat så ingen går utan om man säger så. Men man märker att de minsta inte tar för sig lika mkt.

Har sålt 10st av ungarna och behållt en. Den blev en månad exakt idag. Imorse så hade den kräkt upp två klumpar. Jag tittade pch såg mest ut som slem, syrsben och nåt som såg ut som ett syrshuvud. Efter det har den ej velat äta. Så den har ej ätit något idag. Igår åt den riktigt mkt och fick zoophobas för första gången. En helt nyömsad och mjuk. Såg på morgonen att den höll på att ömsa så jag väntade till den var klar och la in den. 
Kan det vara zoophobasen den kräkte av? (Den åts tidigt på dagen)
Eller kan det vara att den åt för mkt? (Åt ovanligt mkt igår)
Vad bör jag göra?
Bara låta den vara och avvakta om den äter eller bör jag försöka truga den lite? 
Bara tänker på att den är så liten och behöver få i sig nåt..

Tacksam för svar. 

Hoppas att någon som haft så små skäggisar kan hjälpa mig med detta..

Ingen som kan brainstorma lite vad det kan bero på att den kräkts?

För stort byte?
Var inne o kolla precis och den hade då tagit en syrsa som jag klämt skallen på o la i matskålen. Så det är ju ett framsteg. 
Den har även verkat mer stressad sen syskonen lämnade. 

Om den bajsar normalt och om den bara kräkts en gång skulle jag avvakta lite. Kan ha varit att den ätit för mycket eller att den reagerade negativt på zophobas. Kanske fått i sej lite av bottensubstratet? Att den inte vill äta efter att den nyligen har kräkts är inte konstigt. Skäggagamer har svårt att kräkas, det är inte naturligt för dom. Vad jag läst kan deras hals bli mycket irriterad efteråt. Försök få den att dricka för att lindra ev. obehag i halsen och avvakta några dagar. Den svälter inte ihjäl om den inte äter under en kortare period. :) 

Tack.. den verkade lite piggare igårkväll och hade ätit 4 nyfödda dubia. Man blir bara lite orolig när dem är så små. Efter den kräkts så låg den med huvudet ner på marken och en syrsa satt och bet på hens knä på bakbenet. Så jag dödade syrsan och la den i matskålen. 

Sen vet jag inte om den känner saknad efter syskonen eller vad man ska säga eller om den bara är stressad över att någon oxå ska komma och ta den. För efter syskonen flyttat så har den bettet sig lite annorlunda. 

Har läst någonstans att en skäggis som plötsligt blev ensam betedde sig "deprimerat". Om så är fallet är det ju väldigt intressant med tanke på att de sägs föredra att leva ensamma. Eller så är det helt enkelt så att dom märker av en stor förändring i levnadsmiljön och blir stressade av det ett tag. 

Om de saknar, känner känslor eller inte känns som en meningslös diskussion om inte tråden ska spåra ut, men de borde ju bli påverkade av stressen när alla andra blir infångade. De märker ju också skillnaden i miljön och kanske blir stressade av det.

Det var precis det jag tänkte när jag skrev visste inte hur jag skulle formulera mig. Jag e inte ding hehe. 
Tråden ska inte spåra ur. Det jag menade var att den kanske kände större trygghet när där var fler för att den inte var lika utsatt (om det låter bättre för fröken ;)).
Vet inte om den stressen kan påverkat att den kräkte?
Den var betydligt piggare idag så man behöver väl inte oroa sig mer...

Jag tror de har känslor, jag tycker inte du formulerade dig dåligt alls. Men trådar om ämnet brukar spåra ut tyvärr.

Om vi nu ska nämna det ämnet så har jag märkt en sak på vår hane. 
Om vår sovrumsdörr är öppen så ser han vår hona och visar då skägget och gör sig till för henne. Sen när det stängs så efter en stund när han märker att det inte öppnas igen så hoppar han upp på solplatsen och ligger där resten av dagen utan att röra sig. 
Om han inte alls ser henne under dagen så är han mkt mer aktiv. Kan det vara parningskänslor som gör att han blir så nere eller blir han rent av deprimerad för han vill in och vara med henne eller bara att han vill se vad det är för annan ödla?
Detta har pågått sen efter första parningen inget alls innan dess...