Har någon haft samma problem?

För mig handlar de mer om att VET man att en sak är fel så fortsätter man väl inte!

Sköldpaddor är ju tyvärr sånna djur som klarar felaktig skötsel under en otroligt lång tid innan den visar sig som sjukdom (OM den ens visar sig) Men de är ju fortfarande inte samma sak som att de är bra för sköldpaddan :) (tog nu sköldpadda som exempel eftersom de va det de handlade om)

Du kan ju skära en hund i tassen varje dag i hans liv och den dör ju inte av det? men den mår ju inte bra av det (EXTREM JÄMFÖRELSE) Men de gör man ju självklart inte? För mig är de samma sak när de gäller reptiler... jag skulle aldrig medvetet sköta ett djur fel bara för att de KAN klara det... I mitt huvud är de djurplågeri!

Reptiler som är utvecklade (precis som fåglar, Eller ja snarare tvärt om... Fåglar fick de väl från reptilerna) :) att inte visa sig sjuka... och när man väl upptäcker det så är det ofta försent... De kan även ta otroligt lång tid för att få dem friska igen då de svarar långsamt på behandlingar

Vissa reptiler lever hela sitt fulla liv trots brister i kunskap och skötsel medans andra dör tidigare... Precis som människor.... vissa kan röka hela sitt liv och ändå dö av ålder medans andra får lungcancer efter bara några år.... och de betyder ju fortfarande inte att rökning är ofarligt? Samma princip!

Man kan inte säga att mitt djur blev 20+ så alltså sköter jag det rätt... de är tyvärr inte så lätt!

Beklagar att din tråd gick åt de här hållet :)

MvH Alex

Patch har ett mycket bra argument och en tydlig poäng.

Hur går det med de små skäggagamerna? De har ju vant sig vid ljudet runt terrat när det varit förtäckt. Jag gissar att det tar lika lång tid för dem att vänja sig vid synintrycken.
Min skäggis var skygg i början och då valde vi vilka ljud och synintryck han behövde vänja sig vid först. Elvispen kunde vänta, den gick vi undan med om vi behövde använda den, men vattenkokaren går flera gånger per dag så det ljudet fick han tåla och vänja sig vid fort.
Det är segt i början men sen går det fortare. Ta steg som du ser de klarar av, prioritera det de måste höra/se ofta och så det berömda tålamodet. Visst blir man bekymrad för dem, det är bara naurligt, men försök njuta av de små framstegen och arbetet med dem. "Det är inte målet som är det viktiga utan vägen dit" sa nån klok människa nån gång =)

Skulle vilja se en egen tråd med Roslagstullsdiskussionen.

Det går framåt. Den stora kommer fram lite till rutan nu när vi är där. Den mindre är ute lite grann men piper iväg när den ser. Går framåt som sagt :)

Det med Roslagstull orkar jag ej blanda mig i diskussionen med. Kommer bara ihåg när jag läste skötselråd så skiljde det sig på ett par saker jämfört med vad jag läste på andra sidor och erfarenhet och sunt förnuft. Kommer ej ihåg på rak arm vad det gällde men om någon tvunget vill veta får de vänta till jag orkar läsa det igen hehe. 

Vad Chlamydosaurus och de andra har reagerat på har jag ingen aning om. Då jag aldrig har diskuterat eller nämnt det för någon tidigare. Bara kom ihåg att jag reagerat på det när det kom upp på tal här. 

Om någon är intresserad av en uppdatering så kommer den här:

Märkte att den minsta av dem var dominant. Körde ut den stora från sin grotta och hon sprang upp i en stock och gömde sig. Så efter tredje dagen den låg där så särade vi på dem. Fick tvinga fram henne för hon hade ätit en del medans hon låg där men ej bajsat. Blev ett ljumet bad så det blev en rejäl magtömning. Stank i halva lägenheten på 100kvm hehe ;)

Märlte direkt att hon var lugnare. Sprang ej och gömde sig. Gick runt lugnt och luktade med tungan. Slickade lite i vattenskålen. Kollade båda grottorna och kom sen fram till oss vid rutan. Idag när jag kom hem från jobb låg hon i stocken igen. Visade sig hon hade problem med öms som snurrat sig så blev ett bad till så det lossnade. Nu verkar hon hur lugn och nyfiken som helst och åt från handen efter ömset lossnade. Nu sitter hon och solar utan att gömma sig eller ligga i grottan hela tiden. Den lilla hanteringen och särningen gjorde att alla skulle bli nöjda :)

Tack för tipsen om dominans till er som nämnde det. Trodde verkligen inte det men när ni sa det så började jag hålla koll och visade sig vara så..

Vad härligt att det löste sej!!! :) 

Ja, vad bra att du hittade orsaken och att båda skäggisarna mår bra nu. =)

Nu drar jag liv i denna tråd igen..

Fjårde dagen idag som min ena skäggis bara ligger i sin grotta. Har försökt locka ut den med zoophobas och mjölmask. Igår kom den ut halvvägs med mjölmask men backade in fort igen när det kom ett högt ljud. Något måste ha gjort den nojjig. Vi har inte varit där mer än vid matning vad jag vet. Vet inte riktigt vad man ska göra då grottan är av lera och inte går att lyfta på. Ska man bara vänta ut den eller vad?
Tempen ligger strax öv3r 30 grader i grottan..

Läste någonstans att vissa ödlor bara ligger vissa dagar och är igång ett par dagar o sen bara ligger igen. Vet inte hur mkt sanning det är i detta men en skäggis son ska vara aktiv... låter märkligt.

På väg in i dvalning?